Fortsätt till huvudinnehåll

Utmaningen Rensa i röran












Jag har antagit utmaningen Rensa i röran som Ulrika Gabriel Inspriratör han skapat. Jag valde ett hörn i hallen där mycket bråte har samlats genom åren. En del har burits upp på vinden, annat ska gå till Vinden, vår lokala loppmarknad. Vilken befrielse! Här kommer bildbeviset.

Kommentarer

Helt enkelt UNDERBART Martin!!!
Hejja dej!
Ekognista sa…
Kan tänka mig att det är en enorm befrielse, bra jobb!
Tack för kommentaren! Modigt och modigt, alla gör misstag. Jag brukar för det mesta hålla mig till sanningen i alla fall :)
Den där utmaningen har utmanat mig i åratal. Jag samlar fortfarande mod att anta den utmaningen. Visserligen har jag rensat ut "småhörn" många gånger under årens lopp men ingenting har hittills känts radikalt nog. Fast å andra sidan...kanske är min önskan om en utrensning snarare en önskan om en inre utrensning. Jag menar...endast en bortskämd västerlänning i konsumtionssamhället (om än i dess utkant) kan unna sig lyxen att önska att han hade färre grejer. "Jag ska bli andlig...jag ska bli andlig...jag ska bli andlig 8§".

The L-Word säsong 6 har nyss haft premiär i USA-tv. Häng på, alla! (eller vägra samla mer mentalt slagg, för all del!)
Fredrik, roligt att se dig här igen.

Jag upplever att en yttre rensning även stimulerar en inre rensning.

Ibland står sakerna mellan oss och världen plus andra människor. Jag tror att vi har tappat något i vår västerländska konsumtionssamhälle. Mycket av vår välståndsutveckling har inneburit att sköta mer saker från hemmet, vilket slått sönder en del naturliga mötesplatser. Vi skulle säkert må bättre av att äga fler saker tillsammans
Ekognista, det är en bra egenskap att kunna erkänna sina misstag
Jorå...Feng Shui har vi talat om här hemma och det finns helt säkert en del att hämta av den "filosofins" likhetstecken mellan yttre och inre rensning.

Jag fortsätter att småplocka lite, innan jag tar tjuren vid hornen.
Lovisa sa…
Visst är det häftigt att man kan känna sig befriad av att rensa upp prylar som samlats i hög!
Fredrik:
Jag tänkte faktiskt lite på Feng Shui när jag skrev det. Om vi har för många prylar som ligger och skräpar så tror jag att det ligger och stör vårt omedvetna.
Lovisa:
Jag känner mig betydligt friare när jag reser med lättare bagage genom tillvron.
Ann-Christin sa…
Vad skönt!Heja dig!

Populära inlägg i den här bloggen

Att vara stark är inte att aldrig falla

1986 skrev Marie Fredriksson Anthony dikten  Att vara stark.  Hon hade råkat ut för en svår olycka och Fredrik Belfrage i Go´morron   gjorde ett inslag om "vägen tillbaka". Hon fick vid två tillfällen läsa dikten i TV och den blev mycket populär. Hon fångar i dikten något djupt allmänsmänkligt, tycker jag. Dikten stärker oss och gör oss mer hoppfulla, även   när livet upplevs som allra svårast. ATT VARA STARK  Att vara stark är inte att aldrig falla att alltid veta att alltid kunna Att vara stark är inte att alltid orka skratta att hoppa högst eller vilja mest Att vara stark är inte att lyfta tyngst att komma längst eller att alltid lyckas Att vara stark är att se livet som det är Att acceptera dess kraft och ta del av den Att falla till botten slå sig hårt och alltid komma igen Att vara stark är att våga hoppas när ens tro är som svagast Att vara stark är att se ett ljus i mörkret och alltid kämpa för att nå

Två berättelser

I boken  The More Beautiful World Our Hearts Know Is Possible menar Charles Eistenstein att det idag existerar två diametralt olika berättelser om världen, två parallella och icke kompatibla världsbilder som håller på att avlösa varandra. Som Ursala K Le Guin skriver: Det var en gammal berättelse som inte längre var sann… Du vet att sanningen kan träda ut ur berättelser. Vad som var sant blir meningslöst, även en lögn, eftersom sanningen har gått till en annan berättelse. Källans vatten stiger upp på en annan plats.    Den ena, berättelsen om separation,  Story of Separation , är på väg att dö medan den andra, berättelsen om samhörighet,  Story of Interbeing , är på väg att födas, skriver  Eistenstein. Det rör sig om en transformation, en värderingsförskjutning, ett slags paradigmskifte och nu befinner vi oss mitt emellan dessa berättelser, i ett slags vakuum.   Denna omvandling har både en intern och en extern aspekt. Den förra handlar om upplevelsen att vara vid liv,  hälsoaspekten ,

Det händer något

Jag tycker den här dikten är mycket vacker och trösterik. Den handlar om drömmen att uppgå i naturen, ja i hela världsalltet, när man lämnar detta livet. Längtan efter evigt liv uttrycks också i dikten. När en människa dör lever hon vidare i trädens sus och gräsets viskningar. Det händer något Det händer något med naturen när en människa dör Träden som sett oss födas stillnar och förtätas i sin grönska De minns oss i sina årsringar Gräset som böjt sig under våra fötter reser sig segervisst i sin tystnad När en människa dör flyttar hon in i träden och gräset. Därför susar det alltid av liv när vinden går genom träden och får gräset att viska. Peter Curman