torsdag 28 september 2017

Vandringens inre och yttre dimensioner


För många handlar vandring inte bara om en yttre fysisk förflyttning utan lika mycket om en inre psykisk förflyttning, vilka påverkar varandra i ett dialektiskt samspel. Landskapet inverkar på det själsliga tillståndet och det själsliga tillståndet påverkar hur vi uppfattar landskapet så det ibland är svårt att finna ut vad det ena börjar och det andra slutar. 

Lama Anagarika Govinda skildrar detta förhållande med betoning på den inre dimensionen i boken De vita molnens väg - ett buddhistisk pilgrims upplevelser i Tibet:

En pilgrimsresa skiljer sig från en resa framförallt därigenom, att den inte är bunden till en i förväg fastställd plan eller ställs mot ett i förväg bestämt mål, utan bär sin mening i sig själv i det att det följer en ”hjärtans trängtan”, som kommer till uttryck på två plan: det själsliga och fysiska. Det är en rörelse inte bara i det yttre, utan också i det inre rummet, en rörelse, vars spontanitet ligger i allt levandes väsen och som alltid tar sin utgångspunkt i det inre. 

Pilgrimsfärden i det yttre rummet blir således en spegelbild av en inre rörelses eller utveckling mot ett ännu okänt avlägset mål, som emellertid finns nedlagd som ett frö redan i denna rörelse. Ut detta spirar beredvilligheten att överskrida det kändas och förtrognas horisonter, villigheten att acceptera människor och miljöer som delar av vår bestämmelse och tron på det meningsfulla i allt skeende, som står i samklang med vår egen tillvaros djup och ett större livs helhet.

Så som ett vitt sommarmoln svävar fritt i samklang med himmel och jord och drar från horisont till horisont med vindarna, så överlämnar sig pilgrimen åt det större livets ström, det liv som stiger upp ut djupet av hans väsen och för honom över avlägsna horisonter till mål, som ännu är fördolda för honom men som hela tiden existerar.



söndag 3 september 2017

Barfotagång


För mig är barfotagång oerhört välgörande. Jag går försiktigt på skilda underlag: gräs, sand, lingonris, tallkottar, mjuka mosskuddar och varma lavaklädda klippor. Jag försöker lägga märke till skillnader mellan hårt och mjukt, kallt och varmt, torrt och vått samt alla andra nyansskillnader mellan underlagen. Det är en angenäm upplevelse, en lisa för kropp och själ, en pågående fotzonterapeutisk behandling. Fotsulorna är likt handflatorna mycket känslig för olika slags beröring, men dåligt tränade i vår sko- och strumpförsedda kultur. Nu får jag äntligen direktkontakt med naturen, med Moder Jord, utan några förmedlande länkar. Ett slumrande sinne, ett känslospröt ut i världen, har återupptäckts som aktiverar mitt ekologiska undermedvetna. 

Det skulle inte förvåna mig om man inom en snar framtid kan erhålla barfotapromenader på läkarrecept.


torsdag 29 juni 2017

Naturens rättigheter

Historiskt sett har alltfler grupper tillerkänts grundläggande rättigheter, som tidigare endast omfattats av den frie manlige vuxne vite heterosexuelle européen. Successivt har slavar, kvinnor, barn, färgade, hbtq-personer och även djur fått juridisk status, vilket verkligen gjort skillnad för dessa grupper. Under inflytande av idéer från sydamerikanska urbefolkningar står nu naturen på tur att behandlas opartiskt, som ett värde i sig, ett subjekt. Naturens, Pacha Mamas (Moder Jords) rättigheter, är redan en del av lagstiftningen i Bolivia och Ecuador.

För den som vill veta mer finna här en introduktion samt frågor och svar om naturens rättigheter.



fredag 2 juni 2017

Synvända

För några veckor sedan gick tänkaren, författaren, vispoeten och konstnären Elisabet Hermodsson bort, även betydelsefull för den ekofilosofiska/ekofeministiska reflektionen i Sverige.  

Hon myntade bland annat det fantastiska ordet SYNVÄNDA. Ordet är sammansättning av blomman solvända och uttrycket förvända synen. Solvändan är en heliotropisk växt som vänder sina kronblad mot ljuset ”Förvända synen” används inom folktron när ett naturväsen förtrollar en människa och får henne att se och uppleva världen på ett annorlunda sätt. Hon skriver: 

Vår tids världsbild är inte längre adekvat för vår tids problem. 

Lösning: 

Vi måste byta världsbild för att rädda världen. Ty den bild vi gör oss av världen påverkar världen. 

Vi är alltså i akut behov av att vända synen mot ljuset!


fredag 27 januari 2017

Existentiell hälsa


Historisk sett brukar man räkna med tre folkhälsorevolutioner:

Den första revolutionen, som ägde rum under 1800-talet, präglades av förebyggande åtgärder för att få kontroll över infektioner och bristsjukdomar. Åtgärder för förbättrad hygien, kosthållning, vattenkvalitet stod i centrum.

Den andra hälsorevolutionen, som kom att dominera 1900-talets första hälft, var primärt inriktad på vällevnadssjukdomar. Tekniska och medicinska genombrott gjorde sitt intåg och fokus kom att flyttas till bot och symtomlindring. Sjukhus började byggas i större omfattning.

Under den tredje revolutionen, som ta sin början under 1900-talet andra hälft, började man uppfatta sjukdomar som komplexa system med kopplingar till mental, fysisk och social patologi. Begreppet hälsa kom att diskuteras allt mer. 1948 definierade WHO hälsa enligt följande:

Hälsa är ett tillstånd av fullkomligt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, inte endast frånvaron av sjukdom. 

Vid sidan av mental, fysisk, social och ekologisk (miljörelaterad) hälsa lyfte WHO även fram begreppet existentiell hälsa 1977. WHO genomförde en studieenkät: WHOQOL-SRPB. Utifrån den genomförda studien utkristalliserades 8 dimensioner:

1 Andlig kontakt: kontakt med något större som hjälper en att uppleva trygghet och tillförsikt.

2. Mening och syfte med livet: att det finns ett speciellt syfte med att just jag lever.

3. Upplevelse av förundran över tillvaron: att man kan känna inspiration och tacksamhet inför sin omgivning, till exempel naturen, konst och musik.

4 Helhet: att tankar, känslor, handlingar, kropp, psyke och det andliga är en enhet.

5. Andlig styrka: att hitta sätt att komma igenom det som är svårt och känna glädje i livet.

6. Harmoni och inre frid: att vara tillfreds med sig själv och känna ett lugn.

7. Hoppfullhet och optimism: att ha en framtidstro även när livet är svårt.

8. En personlig tro: (behöver ej vara av religiös art) som ger en styrka i vardagen och hjälper en att njuta av livet. 

2013 utarbetade Cecilia Melder i samarbete med Lena Bergquist från Studieförbundet Vuxenskolan  Den existentiella hälsokortleken  som är en modifiering av WHO:s åtta dimensioner av existentiell hälsa. Dessa används i sjukvården, både enskilt eller i grupp. Varje tema omfattar tre frågor: hur du tänker, känner och handlar inom respektive dimension. 

1. Känsla av sammanhang

2. Existentiell styrka och kraft

3. Tillit som livskraft

4. Meningen med livet

5. Känsla av helhet

6. Harmoni och inre jämvikt

7. Upplevelse av förundran

8: Förhoppning

Under dimensionen Känsla av sammanhang kan man till exempel läsa:

Känsla av sammanhang
Det finns ett större sammanhang som du är en del av och känner dig hemma i. Sammanhanget kan vara din historia, tro, livsfilosofi, ideologi, ditt fritidsintresset eller arbetsområde.

Till denna dimension hör tre kort:

Tanke
Tänk på ett större positivt sammanhang som inspirerar dig, där du verkar, vill verka i framtiden eller hör hemma i på annat sätt.

Känsla
Hur känns det att vara delaktig i det här sammanhanget?

Handling
Vad kan du göra för att öka dina möjligheter att uppleva delaktighet i detta sammanhang?