Att jojka någon eller något

Vi for norrut för att ta del av Jokkmokks generösa vintermarknad. Den arktiska kylan låg som en tunn dimma. Inne på Bio Norden tinades vi upp av underbara jojktoner frambringade av samiska artister. På Ája-biblioteket fick vi prova på att jojka olika djur såsom älg, vit hare, renkalven. Nu kan vi vakna upp en morgon och ånyo höra dessa i vårt inre, jojkar som vi trodde att vi glömt.

Det som utmärker jojkens filosofi är dess ambition att bli ett med den eller det man jojkar. Förhoppningvis kan jojken bidra till att vi får ett mjukare och ett mer innerligt förhållande till oss själva och vår omvärld: till våra medmänniskor, till våra medvarelser, till naturen och jorden som helhet. Jag vill tro att jojken kan innebära en väg ut ur den moderna människans tendens att vilja dominera allt och alla.

Jojkaren Krister Stoor sammanfattar: Att jojka är att leva, att jojka är att finnas för mig. Att jojka en plats eller jojka en människa är att stå i nära relation till platsen eller till människan. Jojkar jag älven så är jag inte bara vid älven utan jag är dess vatten, dess fiskar - livet. Jojkar jag dig som människa så är jag i dig. Jag reser i det inre när jag jojkar och det är vackert.

Yggdrasil - en ekologisk bild av världen

Yggdrasil, Livets träd, som sträcker sig genom alla världar är centralt i den fornnordiska mytologin . Berättelsen om detta träd har många paralleller till vår tids ekologiska grundsyn på tillvaron. Henrik Hallgren skriver så här om Yggdrasil i boken Forn sed i nutid:

Det ger oss en närmast ekologisk bild av världen. Universum som en växande, sammanhängande helhet. Myterna berättar att Yggdrasil växer vid en underbar källa som kallas Urs brunn. Från denna källa hämtar Yggdrasil sin näring och vatten. Vattnet flödar upp i stammen och droppar ned från trädets grenar i form av honumngsdagg som håller hela jorden grön.

Det berättas att en hjort vid namn Eiktyrner äter av världsträdets blad. Från dess horn dryper vätskan ned i Hvergelmer, en annan källa dit Yggdrasil sträcker sina rötter och hämtar näring. Så sluts kretsloppet.

Vid Urs brunn lever de tre nornorna Urd; Verdandi och Skuld. Varje dag hämtar de heligt vatten ur brunnen och öser det över trädets stam. Detta gör att Yggdrasil helas från skador och kan fortsätta växa. Det finns nämligen många krafter som förstör livets träd, som gnager sönder dess rötter och sliter av dess blad och grenar,

Den kosmiska ordningen, det stora ekologiska sammanhang som Yggdrasil berättar om, det är en sårbar ordning, den måste ständigt upprätthållas av gudarna och av Nornornas livgivande vatten. Detta uppgift är också människans uppgift enligt de gamla sederna.

Frihetens begränsningar

I sin bok Välfärd utan tillväxt skriver Tim Jackson att han ser möjligheten att blomstra som en bra utgångspunkt när vi diskuterar livskvalitet. Han anser dock att denna vision måste tolkas försiktigt. Det handlar inte om en uppsättning lösryckta friheter utan om en rad begränsade möjligheter att leva väl inom klart definierade gränser.

I en värld av gränser är vissa friheter antingen omöjliga eller omoraliska. Friheten att att ändlöst konsumera materiella produkter är en av dem. Friheten att uppnå socialt erkännande på bekostnad av barnarbete i leveranskedjan, att finna meningsfullt arbete på beskostnad av ett sammanbrott i den biologiska mångfalden eller att delta i samhällslivet på bekostnad av framtida generationer kan vara andra.

Ägande och konsumerande tar tid i anspråk

I Magasin Camino så intervjuas tidsforskaren Jörgen Larsson angående den tidspress som många upplever i vårt samhälle. Han menar att det inte sällan är våra materiella ting som dränerar oss på tid.

Ägande och konsumerande tar tid i anspråk. Först sak man tjäna in pengarna, sen ska man hinna använda det, att inte hinna använda ditt nyinköpta piano kan bidra till tidspress. Man ska läsa tester om det man planerar att köpa, sedan ska man göra själva inköpet, därefter ska man sköta om det man har köpt, sedan ska man kanske reparera det när det har gått sönder och så ska man förvara det och flytta runt det, upp på vindern och till sist ska man göra sig av med det.

Allt det där är ett ganska omfattande konsumtionsarbete som bidrar till tidspress. Vår fritid gå allt mer åt till vårt oavlönade extraknäck som materialförvaltare.

Ekologismens sex perspektiv

Henrik Hallgren har skrivit boken Det gröna skiftet. I sin blogg med samma namn sammanfattar han ekologismens sex perspektiv på det gröna skiftet så här:

1) Den gröna förståelsen - allt hänger samman

2) Den gröna etiken - kärleken till livet
3) Den gröna maktanalysen - de sammanvävda förtrycken
4) Den gröna demokratin - att låta jordens röster höras
5) Den gröna ekonomin - ett livsbaserat perspektiv
6) Det gröna jaget - sökandet efter helhet och djup

Årspraktikan

I vår urbana och elektrifierade tillvaro med högt tempo är det lätt att tappa kontakten med naturen och årstiderna, men för den som ger sig tid att studera naturens alla nyanser öppnar sig fantastiska världar. Man får även en större förståelse för historien, för våra förfäder som levde mycket natur- och säsongsbundet.

En stor hjälp på vägen kan man få av boken Årspraktikan - natur, seder och bruk månad för månad författad av Britt-Marie Hallbert. I beskrivningen kan man läsa:

Här finns kunskap som håller på att gå förlorad om våra vanligaste djur, årstidernas växlingar, kalenderårets traditioner samt mängder med tips och idéer om vad naturen har att bjuda, året om. Det kan handla om hur igelkotten överlever vintern, den bästa medicinen mot getingstick, gamla tiders "satirsika julklappar" eller varför knölsvanarna i Stockholm har ett eget bankkonot.

Argaladei

För den som vill få inspiration till ett enkelt och naturnära friluftsliv så finns nätverket och föreningen Argaladei, vars namn är hämtat från ett svensktnorskt gränsfjäll i höjd med Kvikkjokk. Föreningen gav under många år ut en tidskrift där mycket kunskap är samlad. En del nummer går fortfarande att beställa.

Om Argaladei

Argaladei är en förening som vill erbjuda vägar till naturupplevelser och verka för ett resursbevarande samhälle. Vi vill förmedla kunskap om naturen genom enkelt friluftsliv, kombinera naturintresse och kulturellt engagemang, samt bidra till en ökad social och politisk medvetenhet. Argaladei är ett samarbetsforum för natur- och friluftsintresserade.

(Från hemsidan)

Förädling av ögonblicket

På mina vandringar får jag ofta möjlighet att odla min sinnesnärvaro. Ute i skogen och uppe på fjället har jag betydligt lättare att leva i nuet. Den stora utmaningen är att ta med sig detta in i vardagen.

Sällan har jag hört någon uttrycka sinnesnärvaro vackare än Henry David Thoreau:

Oberoende av väder, under alla klockslag dag som natt, har jag varit angelägen om att förädla ögonblicket och också göra en skåra för det på min käpp; jag har velat stå på mötespunkten mellan två evigheter, det förflutna och framtiden, vilket är ingenting annat än det nuvarande ögonblicket; och på denna linje ville jag balansera på tå.

Två viktiga frågor

Vi överöses dagligen av kommersiella budskap. En massiv övertalningskampanj att lycka handlar om att konsumera olika produkter når oss överallt. Det är lätt att villa bort sig själv i allt detta och tappa riktningen i våra liv.

Två frågor som är varianter på en och samma fråga, kan vi då ställa oss, skriver Giséla Linde i boken Lev enklare - idéer för en hållbar livsstil:

Vad önskar du dig mest av allt?
Hur vill du leva ditt liv?

Giséla Lindes recept är att försöka leva ett enklare liv som hon menar i sin förlängning brukar leda till ett rikare och lyckligare liv. Hon fortsätter:

Skriv ordet enkelhet i handen som en påminnelse, lev med begreppet några dagar och använd det som en sorteringsapparat för dina vardagsval - om jag vill leva enklare, ska jag välja si eller så just den här gången.

Cradle to Cradle

Cradle to Cradle, Vagga till vagga, är ett grönt designkoncept som innebär att allt som vi producerar ska kunna återanvändas i en evig cykel, precis som i naturen. Det handlar om att designa produkter rätt från början så att material i nästa steg kan bli näring åt mikroorganismer eller råvara till nya produkter med bibehållen kvalitet.

I Cradle to Cradle utgår man från tre principer:

Avfall=näring

Solen som energikälla i alla dess former

Främja mångfald

Gerotranscendens - det positiva åldrandet

I vårt samhälle råder en stor upptagenhet av ungdomskultur i olika former. Det är från ungdomen det nya kommer, modet, musiken och många politiska rörelser. Media och kommersiella aktörer hänger på. Att bli äldre har låg status. Åldrandet göms undan på institutioner och/eller hamnar i mediaskugga.

Jag tror att vi skulle må bra av att se varje fas i livet, barndomen, ungdomspåren, medelåldern och ålderdomen, som något unikt och positivt med sina särskilda förtjänster, ungefär som årstidsväxlingarna i naturen.

Gerotranscendens, som ligger i linje med det här resonemanget, är en psykosocial utvecklingsteori om det positiva åldrandet. Teorins upphovsman är professor Lars Tornstam. På hemsidan finns mycket matnyttigt, bland annat beskrivs gerotrancendensens kännetecken som kan upplevas i varierande antal och olika mycket:

Förändrad tidsuppfattning En känsla av att vara barn, ungdom, vuxen, medelålders och gammal på en och samma gång! Man ser tillbaka på gamla livsupplevelser med nya och mer livserfarna ögon. Ibland kan även gamla oförrätter klaras upp.

Ökad känsla av samhörighet med tidigare och kommande generationer. Som en länk i en generationskedja, där hela kedjan blir lika viktig som den egna länken.

Mindre rädd för döden. Man tycks nu betrakta döden mer som en naturlig del av livets process.

Det blir lättare att acceptera livets mysterier och att man faktiskt inte kan förstå allt.

Finner större värde och nöje i de små, vardagliga sakerna i livet. Exempelvis kan musik, konst och natur inspirera på ett nytt sätt.

Upptäcker nya sidor hos sig själv, både positiva och negativa.

Upplever sig som en del av en helhet och blir mindre självcentrerad. Vissa känner sig inte så ”viktiga” längre. Om man tidigare hade låg självkänsla så känner man ofta inte detta lika starkt längre.

Minskad oro för sjukdom och ohälsa. Man fortsätter emellertid att ta hand om kroppen som förut, men är inte lika upptagen av det.

Ökad osjälviskhet, vilket märks mest hos dem som tidigare tenderat att vara självupptagna.

Pusselbitarna faller på plats. Om livet varit strävsamt och svårförståeligt, så upplever man nu istället ökad känsla av sammanhang och helhet.

Fördjupade relationer med vänner och familj känns viktigare än tidigare. Samtidigt upplever man ofta ett ökat behov av att vara för sig själv - i en så kalladpositiv ensamhet.

Mer spontanitet. Man väljer gärna bort onödiga sociala regler och etikett. En lekfullhet och spontanitet växer fram, vid sidan av förnuftet och det vuxna omdömet. Gamla vanor, rutiner och principer känns inte lika viktiga längre.

Masken tas av. Många ser att man tidigare spelat olika roller och ibland gömt sig bakom masker. Dessa lägger man nu bort för att vara mer sig själv. Man kan dock se att de gamla rollerna hade ett syfte.

Mindre prylar.Många kan uppleva att ägandet av för många saker innebär en börda. Man vill ha tillräckligt, men inte för mycket.

Vishet och tolerans. En känsla av att man inte längre lika bestämt vill säga om något är rätt eller fel. Man undviker därför att komma med direkta råd eller bedömningar.

Inre och yttre utveckling i balans

Vi lever i en tid då det i många sammanhang inte handlar om ett antingen eller utan om ett både och. Allt fler fokuserar till exempel på såväl den inre som den yttre utvecklingen. Jaget och världen är lika viktiga; inget motsatsförhållande råder. Bosse Angelöw skriver i sin bok Glädjerapporten - goda nyheter om vår värld om denna tidsanda.

Enligt min uppfattning kännetecknas vår tidsålder av att vi är intresserade av helheten, av såväl den personliga som den samhälleliga utvecklingen. Tidigare fanns perioder då vi mer ägnade oss åt den samhälleliga utvecklingen och sedan kom det tider när vi uppmärksammade den inre utvecklingen. Nu börjar vi alltmer intressera oss för både det inre och det yttre. Fler och fler är villiga att omvärdera sin livsstil, att försöka hitta en balans i tillvaron både på det personliga planet och i samklang med de globala sammanhangen.
Vi önskar utveckla en livsstil där vi tar hänsyn till andra människor och till miljön, Vi vill själva må bra och samtidigt bidra till en bättre värld.

Det händer något

Jag tycker den här dikten är mycket vacker och trösterik. Den handlar om drömmen att uppgå i naturen, ja i hela världsalltet, när man lämnar detta livet. Längtan efter evigt liv uttrycks också i dikten. När en människa dör lever hon vidare i trädens sus och gräsets viskningar.

Det händer något

Det händer något med naturen

när en människa dör

Träden

som sett oss födas

stillnar och förtätas i sin grönska

De minns oss

i sina årsringar

Gräset

som böjt sig under våra fötter

reser sig

segervisst i sin tystnad

När en människa dör

flyttar hon in

i träden och gräset.

Därför susar det alltid av liv

när vinden går genom träden

och får gräset att viska.

Peter Curman

Världsmedborgarskap

Världen är ett enda land och mänskligheten dess medborgare skrev Bahá'u'lláh, Baha´i-religionens grundare. Och Sokrates sa Jag är medborgare, inte i Athen eller Grekland, utan i världen. De här sentenserna kan ses som motton för världsmedborgarskap eller kosmopolitism. Det är en föreställning om att hela mänskligheten bör betraktas som ett samhälle av lika berättigade medborgare utan hänsyn till skiljaktigheter i ras, nationalitet och religion. Jag tycker det är en sympatisk tanke och kanske den enda som på sikt är verkligt hållbar.

På World Citizens kan man införskaffa ett världsmedborgarpass.

Ubuntu - vi är, alltså är jag.

Jag älskar begreppet Ubuntu som härstammar från Zulufolket i Sydafrika. Det ät filosofiskt synsätt som närmast kan översättas med medmänsklighet eller en person är en person bara genom andra människor eller jag är den jag är på grund av vad vi alla är.

Det handlar om att vi alla här på jorden är ömsesidigt beroende av varandra, att vi är sammanväxta. Din lycka är min lycka, din olycka är min olycka. En människa med ubuntu är öppen och gläds med andras framgång eftersom hon ser sig som en del av något större. Ubuntu kan ses som ett alternativ till Descartes sentens Jag tänker, alltså är jag, det vill säga Vi är, alltså är jag.

Det agnostiska manifestet

Stefan Einhorn har skrivit ett agnostiskt manifest med syfte att skapa en grund för dialog mellan människor med olika slags bakgrund, såväl religiösa som icke-relgiösa, som förhåller sig öppna till de metafysiska frågorna. Han vill skapa ett manifest för dem som inte anser att det vare sig är bevisat eller motbevisat att det finns en Gud och en verklighet bortom den vi kan erfara med våra sinnen och vårt medvetande.

Här har Stefan Einhorn öppnat en hemsida där alla kan lämna förslag till förbättringar av manifestet.

DET AGNOSTISKA MANIFESTET

Eftersom de skillnader och likheter som föreligger mellan världens religioner gör det sannolikt att den absoluta majoriteten av religioner, alternativt alla, innehåller såväl sanningar som osanningar, eftersom grundläggande skillnader i trosuppfattning mellan olika religioner är en anledning till att hotfulla problem, inklusive väpnade konflikter, har uppstått, eftersom vi inte har tillräcklig kunskap för att objektivt kunna besvara de andliga frågorna,eftersom det blir alltmer uppenbart att människan har ett grundläggande psykologiskt behov av att bevara en öppning mot oändligheten, en kanal mot det okända, eftersom mänskligheten står inför livsavgörande beslut i avseende på stora globala problem som hotar vår överlevnad, ställer vi oss bakom denna målsättning för det sunda förnuftet och den samtidiga ödmjukheten inför de ännu så länge olösta livsfrågorna. Vi stöder följande ställningstaganden:

1) Öppenhet. Även om människor kan ha en inre övertygelse om att det finns eller inte finns en metafysisk verklighet är det vår uppfattning att de andliga livsfrågorna ur ett förnuftsmässigt perspektiv inte har besvarats. Det är också med dessa ord vi definierar begreppet agnosticism.

2) Respekt. Varje människa har rätt att tro på och utöva sin andlighet/religion så länge det inte skadar vare sig dem själva eller annan part. På samma sätt har varje människa rätt att tro på frånvaron av en metafysisk verklighet eller förhålla sig öppen till livets mysterium.

3) Etik. I religioners kärna finns etiken, som beskriver ett förhållningssätt till medmänniskan och vår omvärld. Det är vår uppfattning att vare sig vi är troende på en metafysisk verklighet, avvisar denna hypotes eller förhåller oss öppna till dessa frågor betraktar vi strävan efter godhet mot medmänniskan som en grundläggande dogm.

4) Allas lika värde och möjligheter. Vi ansluter oss till tanken att alla människor har samma värde. Detta innebär att människor oberoende av till exempel religion, tro, etnicitet eller andlighet ska ha möjlighet att utveckla sin begåvning och eftersträva de mål som hon eller han har satt upp för sig själv.

5) Ödmjukhet. I medvetande om att en begränsad andel av mänsklighetens frågor ännu har kunnat besvaras med hjälp av vetenskaplig metodik understryker vi behovet av ett ödmjukt förhållningssätt i avseende på att det vi i dag betraktar som kunskap i framtiden kan komma att modifieras.

6) Sanningssökande. Människan drivs av ett grundläggande behov att förstå sig själv och den natur som vi är en del av. I vårt sökande efter sanningen kan vi vandra utmed de vägar som står oss till buds och med en öppenhet för den teoretiska möjligheten att även de stora livsfrågorna i en mer eller mindre avlägsen framtid kan öppna sig för en objektiv analys.

7) Gemensamt ansvar. Vi har alla, oberoende av tro, ett gemensamt ansvar för att vår värld och de varelser som bebor den ska leva sitt liv i trygghet, fred och i en strävan efter kunskap, visdom, välmående och lycka. Även om vår uppfattning om den bästa vägen in i framtiden kan skilja sig åt ska vi sträva mot att lösa våra åsiktsskillnader i samförstånd och aldrig glömma detta gemensamma ansvar.

Källor

I äldre tid spelade kallkällor en viktig roll. Det var därifrån man hämtade mycket av sitt dricksvatten. På sommaren var källan sval och på vintern isfri. Runt källorna har en rad sägner och myter skapats. Enligt folktron saknar källorna botten och det finns många fantastiska historier om hur de uppkommit.

Källakademin - akademin för de friska källorna arbetar för att främja intresset för källor och vill medverka till att källor bevaras, vårdas och nyttjas. Så här lyder deras definition:

En källa (kallkälla) är ett koncentrerat utflöde av grundvatten ur jord eller berg och som vanligen bildar en liten vattensamling med avrinning.

Klimatmat

Det är viktigt att öka vår konsumtion av närproducerade och säsongsanpassade matvaror när vi nu behöver ställa om till ett fossilfritt och klimatneutralt samhälle, likaså att de är ekologiskt producerade. Det minskar vårt transportbehov. Dessutom kan jag se följande vinster: varje årstid får sin smak, prmörer smakar bättre och det blir ekonomiskt fördelaktigare.

Maja Söderberg som skrivit boken Majas klimatmat driver även sajten Klimatmat. Enligt henne bör vi utgå från sex grundtankar när vi gör våra matinköp:

• Utgå från säsongens råvaror
• Köp närproducerat eller rättvisemärkt
• Välj ekologiskt
• Minska din köttkonsumtion,
• Välj svensk ekologiskt kött och prova vilt och lamm
• Välj fisk från hållbara bestånd

En väg som går att länka

Dagen efter ett främlingsfientligt parti kom in i riksdagen skrev folkmusikgruppen Alla Fagra en sång. Här kommer första versen.

I varje mänska bor en väg
En väg som går att länka
Den leder oss till vad som helst
Och är oändligt lång
Den tar oss över alla gränserna
Och får mig att betänka
Allt det vackra vi har gemensamt
I livets gilla gång

Tre tomma stolar

Emma Grön skriver följande i sin blogg fritt efter K G Hammar vilket jag helt ställer mig bakom.

När vi fattar politiska beslut bör vi föreställa oss att det i samma rum finns tre tomma stolar

På den första stolen sitter våra barnbarns barn.

På den andra stolen finns alla levande arter på denna jord.

På den tredje stolen finns alla världens fattiga

Knätofsmanifestet

Det nystartade nätverket Folkmusiker mot främlingsfientlighet har tagit fram ett manifest som lyder:

Ställ inte svensk folkkultur mot mångfald
Vi vill att begreppen svensk folkkultur och mångfald problematiseras samt att deras innebörd och existensvillkor diskuteras för att därigenom motverka att kulturdebatten polariseras. Svensk folkkultur och mångfald kan inte bli varandras motpoler i kulturdebatten.

Låt alla komma till tals i kulturdebatten
Svensk kulturdebatt är inte jämställd. Vi vill att professionella utövare och arrangörer i folkmusikgenren får komma till tals i den kulturpolitiska debatten för att därigenom skapa ett debattklimat där politiker, utövare och publik deltar på lika villkor.

Vidga definitionen av svensk folkkultur
Den allmänna synen på svensk folkkultur är och har länge varit förlegad och kan sammanfattas till någon sorts "skansen- och midsommarkultur". Vi vill lyfta fram att svensk folkkultur inte på något sätt är något konstant, utan en föränderlig tradition som rymmer likväl amatörer som proffs, bevarare som förnyare.

På Facebook har nätverket en grupp.

Lagom livstempo

Nu har jag kommit fram till sista grenen i vardagens femkamp, lagom livstempo, som beskrivs i boken Rik på riktigt, författad av Fredrik Warberg och Jörgen Larsson. Här skrev jag senast om vardagens femkamp.

Några känner att tiden är en gåva medan andra känner att tiden är för knapp i förhållande till vad vi vill göra. Om vi lyckas använda tiden till det som är viktigaste för oss bygger vi upp en förmögenhet av upplevelser som vi kan njuta av flera gånger både i stunden och den dag då vi tar oss tid till att se tillbaka och minnas.

Vad som är ett lagom livstempo är individuellt och kan variera med vilken livsfas vi befinner oss i.

När allt kommer omkring har vi gott om tid, ungefär fyra miljoner minuter närmare bestämt. Man kan se tiden som en rännil där tiden rinner iväg. Man kan också se den som en jättelik gruva.

Största delen av vår tid är möjlig att påverka. Det finns få måsten, konstaterar författarna. Genom att använda hjärtat och hjärnan till reflektion över hur vi vill använda tiden kan vi öka vår medvetenhet om vad som är viktigt att lägga tid på. Då väljer vi vad vi verkligen vill ägna oss åt och väljer bort sådant vi bara gör av slentrian.

De presenterar ett slags tidsdagbok där man kan föra in dagens olika aktiviteter, hur långt tid de pågår samt om de ger en energi, är energineutrala eller tappar en på energi. På så sätt får man en bra överblick över sin vardag, vilket kan leda till ett förändringsarbete med högre livskvalitet som följd.

Magasinet Heroes of Today

En ny tidskrift som heter Heroes of Today - Magasinet om nya tidens hjältar har sett dagens ljus. Tillsammans med livstilsmagasinet Camino och klimatmagasinet Effekt bildar den något av en ny grön våg. Så här låter tidskriftens programförklaring:

Heroes of Today är ett 84-sidigt magasin om nya tidens hjältar, med syfte att inspirera unga att agera för en bättre, roligare och mer hållbar värld.

Vi använder oss inte av domedagsprofetior och skräckscenarion, utan följer en positiv grön tråd genom hela tidningen, med syfte att engagemanget ska smitta av sig.

Vi vill ge unga människor en känsla av att det ”bubblar” i både Sverige och världen av människor, kända som okända, som tar klimatfrågan på allvar, men som har vänt det till något positivt och valt att agera.

Första numret kan man ladda ner här.

Att lära känna ett berg

Filosofen Arne Naess vistades 16 år av sitt liv i sin enkla hytte i Tvergastein i Telemark utan TV och radio. Det var här han utvecklade sin ekosofi T(=Tvergastein). Närmaste granne var det majestätiska fjället Hallingskarvet som Arne hade ett närmast andligt förhållande till och betraktade som ett levande väsen. I boken Guide till tystnaden ger författaren Ulf Bohman uttryck för en liknande syn på berg.

Berg kan inte besegras eller övervinnas. Vi kan istället hämta kraft ur dem. Bergen kan ge perspektiv på det vi själva pysslar med. De har stått där de står länge, mycket länge och kommer troligen att stå kvar lika länge. Visst förändras de men inte märkbart under vår egen livstid. Att lära känna berget innebär för mig att se dess skiftningar, branter, forsar, tät skog och steniga partier. Att verkligen lära känna ett berg kräver att du kommer tillbaks och går upp och ned för det många gånger.

Det goda exemplets makt

Bättre att tända ett ljus än aldrig så litet än att förbanna mörkret, sa den kinesiska tänkaren Konfucius redan 500 f Kr. Jag kommer att tänka på denna sentens när jag läser Maria Wetterstrands bok Den nya gröna vågen. Domedagsprofetior och undergångsskildringar i all ära, men när de tillåts dominera miljö/klimatdebatten, tror jag de fungerar kontraproduktivt. Människor förlorar hoppet om en bättre värld vilket inte sällan resultarar i handlingsförlamning. Maria Wetterstrand väljer istället i sin bok att lyfta fram en lång rad positiva exempel på miljöområdet för att vi ska orka tro på att världen kan förändras. Hon skriver:

Vi ska komma ihåg att i varje land på jorden finns människor som är engagerade och som väljer att ta ansvar. Byalag, företagsledare, politiker och enskilda männsikor väljer att vara en del av lösningen. Vi som försöker är aldrig ensamma, vi är tvärtom en del av en växande global rörelse. Ingen av oss är perfekt, men det spelar roll vad vi alla gör. Det goda exemplet har betydelse, i stort som i smått. Många tänker redan långsiktigt. Deras engagemang kan bli en inspiration för oss alla.

Maria Wetterstrand menar att alla har möjlighet att engagera sig på olika nivåer i samhället. Hon fortsätter:

Och oavsett om det handlar om att skriva krönikor om miljön, safta och sylta, baka bröd av ekologiskt mjöl, uppfinna ny miljöteknik, installera värmepumpar och solpaneler eller stifta miljölagar, så tror jag att alla har något som de kan bidra med.

Varje person eller företag som tar större miljöansvar, hur litet eller stort det än är till att börja med, tar ett steg i rätt riktning och kommer att inspirera andra. Varje kommun, varje land, varje samarbetsorgan mellan länder som väljer att ta större ansvar gör att fler vågar följa med. Vi kommer att välja olika vägar, men ansvaret har vi gemensamt.

De goda exemplen finns överallt om vi bara tittar efter. Tillsammans bildar de en ny grön våg. Det är bara att låta sig inspireras!

Den vertikala och horisontella dimensionen

För att mitt liv ska kännas helt har jag behov av både en vertikal och horisontell dimension. Den vertikala handlar om vår kultur, natur, histora och våra traditioner. Jag vill lära känna mina rotrådar och den miljö jag bor i för jag behöver något att bottna i och ta avstamp från.

Den horisontella är alla de kulturer som existerar parallellt med min egen samt alla de landskap som skiljer sig från de för mig välbekanta. Genom att ta del av dessa ser jag likheter och skillnader. Jag får ett intressant jämförelsematerial samt rikligt med livgivande inspiration. Utifrån den horisonella och vertikala dimensioner finner jag mitt läge och min kurs genom livet

Gör dina medmänniskor till prisman

I boken Tillsammans tar Anna Kåver och Åsa Nilsonne upp ett fundamentalt tema, hur vi på bästa sätt ska fungera tillsammans med våra medmänniskor. Författarna ger oss konkreta råd och tillhandahåller några vardagliga övningar.

Det krävs tid och närvaro att upptäcka andra. Det gäller att lyssna, fråga, utforska och göra det på ett öppethjärtigt sätt, menar författarna. Om vi ska få syn på det rika och komplexa hos våra medmänniskor behöver vi öppna våra ögon och se dem ur flera olika perspektiv. Författarna låter ett prisma fungera som en bild för detta:

Föreställ att du vrider på ett prisma med många fasetter som bryter ljuset så att gnistrande färger uppstår.

Gör samma sätt i möten, gör dina medmänniskor till prisman, vrid och vänd på dem så att du ser helheten. Leta aktivt efter hela färgspelet och låt dig överraskas. Alla sidor är lika viktiga, även de som för tillfället ligger i skugga och de som du inte tycker är särskilt vackra. Det finns ingenting som en människa tänker, känner, gör eller säger som inte är hon själv. Sluta jaga efter "det sanna jaget", det finns redan där. Det är din ambition som räknas, för helt och fullt kan du kanske aldrig greppa den komplexa komposition som utgör en annan människa.

Sjöar

På mina vandringar spelar alltid sjöar och andra vattendrag en central roll. De är kära hållpunkter på vägen och dit jag ofta längtar. Det är vid vatten jag rastar, äter och övernattar. Vattendrag är både estestiska och funktionella. Harry Martinsson skriver målande om sjöar i essän Svärmare och harkrank:

Allt tal om sjöar gläder mig. Jag vet knappt en insjö som jag inte är glad i. Till och med på kartan verkar en insjö på mig som en kär fuktfläkt, ofta turkosblå, jag försöker bada pekfingret i den.

/.../

Sjöarna de ligga spridda runt denna jord, på olika zoner, olika är de som himlens stjärnor, färgade av betingelserna men också själva betingade. Ibland dem finns källsjöar med rundlad form och med sina kalla, tysta fontäner nere i bottnarna. Andra sjöar äro lugnt regulativa genomsläppscisterner för åar och mindre älvar, medan återigen andra äro som stora oroliga flodvägskäl, eller för att ta ett annat sätt att se: det prolande vattennavet på ett hjul av olika strömmande floder.

Sjöar är landkapets cisterner och dygder, och i det sjörika Skandinavien ingå det i vardagslivets fysik och ande på ett sätt som vi ha svårt att göra oss en föreställning om, emedan vi aldrig sakna dem, aldrig behöva törsta efter dem,

/.../

De äro naturglädjens levande försäkringsanstalt mot uttorkning i många bemärkelser och de skvalpa med outtömliga fonder.

/.../

En sjö är en hjärtkammare av vatten och en bassäng för utpräglade sinnesupplevelser.

/.../

När man fotvandrar i världen blir sjöarna ens käraste dygd. Att sänka sina svullna aftonfötter i 'den namnlösa sjön' ta fram sina gula, flatslitna tvålbit i västen och smeka sina långa, fula tår, under en björk, på en udde, invid ett svartskuggat vatten: vad verklighet i drömmen".

Visdomens uppgift

I sommar har jag bland annat läst Stefan Einhorns mycket kloka bok Vägar till visdom där han slår ett slag för att vi alla har allt att vinna på att utveckla vår visdom. I vår tid har individen stora möjligheter att påverka sitt eget och andras liv genom sina gärningar. Visdomen möjliggör för oss att nå vår inneboende potential i det stora och i det lilla, menar författaren. Så här skriver han om visdomens uppgift:

Vi möter ofrånkomligen under livets gång problem, konflikter, dilemman, sorg, lidande, sjukdom och, till slut, döden. Men färden genom livet innebär också glädje, mening, förundran och mysterier. Visdomens uppgift är att bistå oss på denna märkliga livsresa och underlätta den för oss. Visdom kan ge oss ökad tolerens för våra medmänniskor, minska vår rädsla för åldrande och död, ge större möjligheter att känna lycka, göra oss mer fördomsfria och ge oss djupa insikter. Visdom gör livet lättare att bära och gör det samtidigt rikare, mer meningsfullt och mer glädjefullt.

Skogsskafferiet - ätliga växter i naturen

Att ställa om, att minska vårt transportbehov av livsmedel och därigenom göra samhället mindre beroende av fossila bränslen, handlar delvis om att öka andelen närproducerad mat. Den lokala odlingen blir här central. Som ett komplement till denna kan man också plocka vilda växter, såväl bär, svamp som ätliga örter. Motion och naturupplevelser får man på köpet.

På den nya användarvänliga sajten Skogsskafferiet vill man öka intresset för vilda ätliga växter. Hur de ser ut, var och när man finner dem samt hur man kan använda dem i matlagningen presenteras här på ett lättöverskådligt sätt. På hemsidan kan man läsa följande:

Skogskafferiet syftar till att uppmuntra omställningen mot en hållbar livsstil, genom att göra ätliga vilda växter mer överskådliga och lättillgängliga för den oerfarne samlaren.

Näcken och spelmännen

Folkmusiken, oavsett vilken region eller land den kommer från, har en stark inverkan på mig. I folkmusiken finns ett direkt tilltal som går rakt in i mitt hjärta. Där finns ett djup och en kraft som får mig att lyfta. Den får mig att vandra i olika känslolandskap, ömsom skratta, ömsom gråta. Den svenska traditionella musiken ger mig rötter och någonstans att bottna. Jag känner samhörighet med naturen och historien. Utifrån denna plattform kan jag blicka ut över världen och ta till mig främmande kulturer och nymodigheter. För mig är folkmusiken detsamma som eufori, både i själslig och kroppslig mening. I dansen kommer jag ytterligare ett steg närmare dess väsen. Bo i Rannsätt har i boken Folkmusiken i Sverige gjort en helt underbar summering av spelmännens relation till näcken och naturen. Läs och njut!

Folkmusiken är för att tala bildligt framsprungen ur naturfolkets själ som en skogskälla och i den källan kom det andeväsen att sitta, som människorna antog vara musikens herre: näcken, strömkarlen.

Folktron har skapat otaliga traditioner och berättelser om sjörånas spelman. Ibland uppenbarade han sig i mörka, näckrosprydda skogstjärnar, ibland i älvarnas forsar i gestalt av en skön yngling, strömkarlen, eller vid bäckarnas skvaltkvarnar i kvarngubbens skepnad. Stundtals talar traditionen om honom som besläktad eller t o m med identisk med hin själv. I andra fall nämns han som en makt bortom ont eller gott i värledens vågskål - som sjörånas spelman och alerta gunstling.

Det var möjligt för spelmän att lära sig spela av näcken. Det kunde gå till så att spelmannen tre torsdagsnätter i rad besökte ett ställe där man av ålder visst att näcken uppehöll sig, kanske vid en en bäckkvarn eller fors. Sista natten uppnebarade sig näcken och tog spelmannens fiol och spelade på den, eller också andades han i den eller doppade den i vattnet. Den fiolen kunde sedan spela av sig själv, även sedan spelmannen lagt den ifrån sig.

Det finns många berättelser som vittnar om att detta hänt och verkliga exempel på spelmän som sett och hört detta fenomen av vidskepelse slutat spela fiol. Inga spelmän kunde spela som de vilka tagit lärdomar av näcken, ty näcken var mäktig och det fanns många boningar i hans hus. På vilket sätt lärlingen nu än kom i kontakt med honom så blev han mästerspelman och kunde spela näcken polska så att alla som hörde den tvingades dansa. Ja, han kunde få människor att skratta och gråta till musiken därför att han hade musikens makt i sin hand, förlänad av näcken.

Bortsett från det vad vi idag tror eller inte tror, så fanns det många spelmän som ägde en sådan själ att de antogs ha eller haft beröring med näcken. På annat sätt kunde man inte förklara deras ovanliga förmåga att uppfatta och återspegla naturens skönhet och livets alla känslor i sin musik. Och med det var cirkeln på sätt och vis sluten, det man inte kunde förklara på annat sätt förknippades med en makt som låg utöver det vanliga.

Även om dessa spelmän aldrig träffat näcken i mänsklig gestalt, så hade de dock lyssnat vid hundra forsar och oräkneliga gånger betraktt dimmornas dans över svarta tjärnar, hört fåglars sång och djupa sogars sus - kort sagt följt naturens liv och växlingar som en del av naturen själv.

Att se det stora i det lilla

Konsten att vara lycklig består i att göra sina glädjeämnen enkla, lyder ett gammalt kinesiskt tänkespråk. Om jag bara ger mig tid att stanna till och verkligen se det som jag har runt omkring mig i vardagen så öppnar sig ett stort äventyr, kanske det allra största. Inte sällan har jag fokus på det som befinner längre bort och på det som komma skall. Då kan mycket värdefullt gå mig förbi. William Blake skaldade så här:

Att se en värld i ett sandkorn
Och en himmel i en vild blomma,
hålla oändligheten i sin handflata
och finna evigheten i en timme.

Kreativt klimat

Jag tycker att Hanna Tornbrant på ett kärnfullt sätt beskriver kreativitetens väsen och dess olika beståndsdelar samt förutsättningarna för att kreativt klimat ska uppstå.

Goda idéer behöver högt i tak. De behöver plats att få fara fritt. men också hjälp, backning. Positiv knådning, välvillig skruvning för att hitta nya, bättre riktningar. Ibland behöver de få krocka med andra idéer för att nå nya höjder. Ett kreativt klimat går inte att beodra fram. Fundamentet är lust, glädje, stolthet, målmedvetenhet med också handlingsutrymme, tilltro. En dos skratt, en dos tokighet.

Alla delar av hjärnan måste vara med

Transition/Omställningsrörelsen skördar framgångar världen över. Den arbetar för att hitta lösningar på vår tids två stora utmaningar Peak Oil och klimatförändringarna. Rörelsen vill inspirerara människor på lokal nivå. Dess styrka är att det finns plats för alla och att den apellerar till såväl hjärna som hjärta. Människor med olika läggning och bakgrund kan förenas i lokala initiativ som syftar till att ställa om byar, städer och stadsdelar så de blir så klimatneutral och så fossiloberoende som möjligt. En av dess grundare Rob Hopkins har uttryckt det så här:

Det gäller inte bara att planera intellektuellt, utan att ta tillvara människors fantasi, passion och omsorg. Alla delar av hjärnan måste vara med om vi ska finna lösningar för framtiden.

Alla kan bli medlemmar i nätverket Omställning Sverige ur vilken många lokala initiativ har uppstått.

Tillit - tidningen med bara glada nyheter

Jag tycker de nyheter som når oss dagligen ger en skev bild om hur de flesta människor lever sina liv i världen. Nyhetsflödet består nästan uteslutande av konflikter, katastrofer, skandaler och olyckor. Det är lätt att gripas av missmod och sluta engagera sig för en bättre värld både för ens egen och andras del. Min övertygelse är att vi behöver fler glada och positiva nyheter, som ger oss livsmod och inspiration att förändra oss själva och den värld vi lever i. Tidningen och nätverket Tillit jobbar för detta, ett mycket viktigt initiativ som idag behövs mer än någonsin.

Syfte och målsättning för tidningen och nätverket Tillit:

Att alla i Sverige känner i sitt hjärta att vi alla har en rättmätig rättighet att vara oss själva precis som vi är. Att alla känner att vi har rättighet att förverkliga våra högsta drömmar.

Del mål: (levererade 31 dec 2007)

• Leverera 700 lyckliga nyheter (positiva nyheter från Sverige och övriga världen)

• Leverera 200 Drömprojekt (200 personer som förverkligat sin dröm)

• Leverera 100 mirakler (100 extraordinära nyheter som ingen förväntar sig)

Nätverket TilliT önskar inspirera medmänniskor att göra det de längtar och brinner för innerst inne. TilliT vet att allting är möjligt – Om man följer sitt hjärta/intuition/passion. Om människor i grupp följer sin passion sker "mirakler"

(Från tidningen hemsida)

Talpinne

Vi möten av olika slag kan det underlätta att använda en talpinne, något många amerikanska indianer traditionellt gjorde för att sinsemellan fördela ordet när viktiga frågor skulle dryftas.

Den som har talpinnen får prata till punkt. De andra lyssnar och får inte avbryta. Talpinnen roterar från individ till individ tills alla vill kommit tills tals. Den här tekniken ger lugna möten och väl genomtänkta inlägg samt ökar allas delaktighet.

En träpinne, en sten eller en fjäder kan till exempel tjänstgöra som talpinne.

Somnar på mossans mjuka dun

Här kommer några vackra och tänkvärda rader av Gustaf Fröding som handlar om den svåra och oundvikliga sorgeprocessen och om det fortsatta livet som väntar längre fram.

Nej, sörja sorgen ut, tills hjärnan domnar

i trötthetsdvalan, är den tröst vi fått

- det är som vandraren som går vill och somnar

på mossans mjuka dun och sover gott.

Och när han vaknar ur den skumma drömmen,

ser morgonsolen in i skogens gömmen.

Sorlet av röster blir starkare inom en

Personligen upplever jag att det blir enklare att leva för varje år som går. Saker och ting blir mer proportionerliga och nyanserna fler vilket berikar mitt liv. Och man har alltid sina minnen att falla tillbaka på. Det blir också lättare att skratta åt sig själv. Det känns förtröstansfullt. Göran Greider är inne på samma spår. I en intervju konstaterar han följande:

Jag har/.../ i olika dikter hyllat att bli äldre. Man har ju mer inom sig. Det är ju trösten, för varje år som går blir sorlet av röster starkare inom en. Man kan sitta på verandan och inte göra nåot, bara tänka. Man blir lite lugnare och inte lika uppjagad.

Skogsträdgården - drömmen om paradiset

Från England kommer idén om skogsträdgården. Robert Hart var först ut med att lansera begreppet. Huvudidén är att designa paradiset, en trädgård som dignar av bär, frukter, nötter och grönsaker utan att man behöver lägga ner så mycket arbete.

I en skogsträdgård odlar man flerskiktat med ett trädskikt, ett buskskikt och ett örtskikt. Man utgår från skogen och hur den fungerar, främst skogsbrynsmiljön som ofta är flerskiktad med både sol- och skuggtåliga växter. Man kan även arbeta med lutningar och murar för att få ett varmare klimat. Genom att få trädgården att likna en skogmiljö så uppnår man en rad fördelar:

• Låg skötselnivå - riklig skörd
• Effektiv som kolsänka
• Motverkar erosion
• Mindre näringsläkage
• Bra jordstruktur med rötter
• Drar upp näring från djupare jordlager
• Självgödande. Man behöver ingen gödseltillförsel
• Högre biologisk mångfald
• Högre resilens
• Fungerar utmärkt som en läkande miljö, typ gröna rehab.
• Kräver mindre fossilt bränsle
• Lämpar sig som pedagogisk trädgård

Nackdelarna är:

• Svårt att bedriva kommersiell odling, men det bör gå att utveckla mellanformer av skogsträdgård och traditionella monokulturer.
• Kunskapskrävande

På Holma utanför Höör i Skåne är man i färd med att anlägga en skogsträdgård. Där anlägger man olika lundar såsom örtlunden, myntalunden, härdiga lunden, normalbeskärningslunden, lättskötta lunden, grönsakslunden. Lundarna omges av läplantering, dammar, en liten äng, ett surjordsområde, en odlingsmur och en nötpark, allt med ätliga växter. Se mer här.

Det mjuka övervinner det hårda

I ett av taoismen huvudverk Dao De Jing författad av Lao Zi slås det fast att det mjuka övervinner det hårda och att det svagare övervinner det starka. Jag vill tro att han har rätt. Den och det som lierar sig med det mjuka och svaga kommer segra i längden även om vi ibland upplever en tillbakagång. Fred kommer segra över krig, kärlek över hat, jämlikhet över ojämlikhet, demokrati över diktatur, de svaga över de starka, mjuka värden över hårda. Lao Zi fortsätter:

När människan är vid liv är hon mjuk och svag;
när hon är död är hon stel och hård.
När örter och träd lever är de späda och spröda;
när de är döda är de torra och vissna.
Därför är det stela och hårda dödens följeslagare,
medan det mjuka och svaga är livets följeslagare.

Det inkluderande samhället

Någon har sagt att ett mått på ett samhälles utvecklingsnivå är hur väl vi behandlar de svagaste grupperna. Jag vill vara med och bygga ett samhälle där det finns plats för alla, där ingen ska känna sig utanför, där alla upplever sig betydelsfulla på olika sätt. Här kommer två citat i samma anda:

Det samhälle kallar jag ovärdigt att leva, där icke barmhärtigheten mot de svaga ligger till grund för allt.
Viktor Rydberg

Detta land blir inte en god plats att leva på för någon av oss, med mindre vi gör det till en god plats för alla att leva på.
Theodor Roosvelt

Tillräcklig ekonomi

Boken Rik på riktigt, som handlar om hur vi kan skapa en värdefull vardag, har jag tidigare refererat till, senast här. Jag har nu kommit till den fjärde grenen i vardagens femkamp, nämligen tillräcklig ekomoni.

Författarna menar att pengar och livskvalitet inte alltid hör ihop. Vi påverkas negativt när vi upplever att vi inte har tillräckligt med pengar, men vi blir inte lyckligare av att ha mer än tillräckligt av dem. Lagom med pengar ger oss ökad vardagsmakt, men för mycket pengar kan skapa oro och en känsla av tomhet. Forskningen visar att det som är viktigt för livskvaliten inte är ekonomin i sig, utan hur nöjda vi är med vår ekonomi, dvs om vi känner att vi har tillräckligt med pengar. Det är goda nyheter eftersom målet att ha tillräcklig ekonomi är fullt möjligt att uppnå för de flesta svenskar.

Juliet Schot, amerikansk professor i ekonomi och sociologi, menar att konsumtionen delvis är ett resultat av att vi försöker hålla jämna steg med den sociala grupp som vi identifierar oss med. Människor i kvarteret där vi bor, på vår arbetsplats samt från TV- och reklamvärlden utgör vår referensgrupper.

Författarna hävdar att det är viktigt att ifrågasätta varifrån vi får våra konsumtionsönskemål. Annars riskerar vi fastna frustration och beteenden som går ut över vårt välbefinnandet. När vi ger oss tid att reflektera över de här frågorna kommer vi kanske fram till att vi vill konsumera mindre för att kunna gå ner i arbetstid och på så sätt få en större vardagsmakt.

I vår tid är konsumismen ett förhärskande ideal. Genom materiell konsumtion försöker vi även tillfredställa de behov som inte är materiella. Självkänslan och identiteten har idag blivit starkt sammanflätat med pengar och materiell standard, men det finns många andra områden i livet som man kan bygga sin identitet kring såsom till exempel egenskaper, förmågor, erfarenheter, kunskap, intresse, åsikter, social situation och livsstil. Följande citat, som har cirkulerat på internet, tangerar detta:

Med pengar kan man köpa
status, men inte bekräftelse
hus, men inte trivsel
en säng, men inte sömn
en klocka, men inte tid
en bok, men inte kunskap
läkemedel, men inte hälsa

Var och ens balanspunkt

Begreppet balans tycker jag är centralt för mitt välmående. Jag tycker att mycket i livet går ut på att hitta en fungerande balanspunkt mellan olika polariteter. När jag lyckas hitta min balans mellan två ytterligheter känner jag stor tillfredställelse. Hamnar jag i en obalans mår jag sämre. Lena Katarina Swanberg skriver om en sådan balanspunkt i sin tänkebok Sinnesfrid.

Min sinnesfrid är beroende av att jag håller balansen mellan den drivande otåligheten och det bromsande tålamodet. Men var och en har sin egen balanspunkt. Var är din?

Andra motsatspar kan till exempel vara:
ensamhet - gemenskap
aktivitet - vila
trygghet - utmaning
ensidighet - variation
teori - praktik

Allting är en relation

För mig finns det olika slags relationer, men jag tycker ändå om Regina Lunds tanker om att vi bör sträva efter att ha så många relationer som möjligt till alla och allt omkring oss, både för vår egen, andras och jordens skull. Det motverkar vår tendens att se varandra och jorden som en resurs.

Allting är en relation. Jorden är inte en resurs, det är en relation. Det viktigaste är att vi tänker att vi inte kan se jorden som en resurs, som vi försöker få ut så mycket som möjligt av, utan att vi ser det som en relation att vårda. Om vi slutar att tänka att vi ska få ut något av allting och istället ser allt som en relation där vi ska samspela, då blir det mycket enklare och mer organiskt.

Den största kärleken vi har är den till våra barn, till jordklotet och till varandra. Vi lever i ett samhälle där vi har inbillat oss att den enda relationen är den romantiska relationen. Vi har förstorat kärleken mellan man och kvinna och upphöjt den till högre än alla andra relationer och på så vis gjort den mer problematiserad. Om alla skulle älska och känna empati för så många människor, platser, djur och växter vi bara kunde då tror jag också att vi skulle få det enklare i relationen man-kvinna, eller andra relationer, tvåsamheten. Vi kan faktiskt älska fler än en människa i taget.

Regina Lund

Handbok för vardagsekologi

I takt med att vi ställer om våra samhällen i en mer fossilfri och klimatsmart riktning så uppstår ett behov av att ta tillvara på äldre tiders kunskap om självhushållning. Handbok för vardagsekologi, som nu finns i en internetupplaga, samlar ihop den här kunskapen. Boken innehåller följande kapitel: boende, djur, ekologi, ekonomi, energi, fritid, handel, hantverk, hushåll, hälsovård, idéer, kultur, livsmedel, odling, transporter, åkerbruk.

Författarna beskriver handboken så här:

Vardagsekologi kan bli den praktiska tillämpningen av en ekologisk helhetssyn. Det kan ske genom att förena ekonomi och ekologi samt inre och yttre miljö till en harmonisk enhet som samverkar istället för att motverka varann. Genom att tillämpa vardagsekologi ska man kunna bruka naturen istället för att förbruka den.

Helt klart är att uppgivenhet och passivitet inte löser några problem. Livet hemma påverkar den stora och lilla världen utanför på gott och ont. Var och en är ansvarig för sina handlingar, var och en kan välja och därmed styra utvecklingen. Insikten om att det egna vardagliga handlandet och beteendet har en direkt koppling till alla miljöproblem är oerhört viktig. Den vetskapen är grogrunden för en djupgående förändring av hela samhället.

Handbok för vardagsekologi är en både teoretiskt och praktiskt inriktad bok som ger dig möjligheter att leva miljöskonsamt, handla medvetet, minska din sårbarhet och öka din självförsörjning.