Fortsätt till huvudinnehåll

Miljonär på minnen

Nyårsdagen, solen skiner och rimfrosten gnistrar. Det är första dagen på ett nytt år. Året ligger öppet som ett tomt ark. 365 nya och fräscha dagar väntar på att fyllas med liv. Jag är spänd och förväntansfull!

Det här året vill jag försöka öppna mig mer för det pågående livet, både för det som pågår inom och utom mig, för såväl dess ljusa som mörka sidor. Försöka ge akt på de små nyanserna i tillvaron. Träna mitt sinne så det kan se och känna mer. Jag tänker på ekosofen Henryk Skolimowskis ord:

Ju känsligare och kunnigare vi blir, desto rikare och större blir vår verklighet.

Jag vill sträva efter att varja dag ska bli en dag att minnas. Eller som någon uttryckte det:

Jag vill bli miljonär på minnen.

Kommentarer

Låter alldeles fantastiskt. Jag är också inne på samma spår.
Monica sa…
...att se det stor i det lilla!
Anonym sa…
Det låter som en bra målsättning. Jag ska försöka vara mer i nuet, och inte tänka så mycket framåt eller bakåt. Ögonblicket som är, är det enda vi har.
Nu ska jag leva mer efter det.

God fortsätting
Vildängel sa…
Den strävan är jag med på.
Ett riktigt spännande, givande, härligt år, i det inre och yttre, önskar jag dig (och mig).
Malin sa…
Miljoner av bra minnen önskar jag dig och alla andra.

God fortsättning!
Anonym sa…
Tack för alla kommentarer!

Ja, för att lära oss att se det stora i det lilla så tror jag vi kan ta kulturutövarna till hjälp som genom mångårigt övande ofta är
mycket receptiva för både inre och yttre verkligheter.

Min sinnesnärvaro ska jag försöka förbättra genom att lära mig mer om mindfulness.

Och så hoppas jag förstås att ni alla hamnar i ett guldregn av minnen 2009.

Populära inlägg i den här bloggen

Att vara stark är inte att aldrig falla

1986 skrev Marie Fredriksson Anthony dikten  Att vara stark.  Hon hade råkat ut för en svår olycka och Fredrik Belfrage i Go´morron   gjorde ett inslag om "vägen tillbaka". Hon fick vid två tillfällen läsa dikten i TV och den blev mycket populär. Hon fångar i dikten något djupt allmänsmänkligt, tycker jag. Dikten stärker oss och gör oss mer hoppfulla, även   när livet upplevs som allra svårast. ATT VARA STARK  Att vara stark är inte att aldrig falla att alltid veta att alltid kunna Att vara stark är inte att alltid orka skratta att hoppa högst eller vilja mest Att vara stark är inte att lyfta tyngst att komma längst eller att alltid lyckas Att vara stark är att se livet som det är Att acceptera dess kraft och ta del av den Att falla till botten slå sig hårt och alltid komma igen Att vara stark är att våga hoppas när ens tro är som svagast Att vara stark är att se ett ljus i mörkret och alltid kämpa för att nå

Det händer något

Jag tycker den här dikten är mycket vacker och trösterik. Den handlar om drömmen att uppgå i naturen, ja i hela världsalltet, när man lämnar detta livet. Längtan efter evigt liv uttrycks också i dikten. När en människa dör lever hon vidare i trädens sus och gräsets viskningar. Det händer något Det händer något med naturen när en människa dör Träden som sett oss födas stillnar och förtätas i sin grönska De minns oss i sina årsringar Gräset som böjt sig under våra fötter reser sig segervisst i sin tystnad När en människa dör flyttar hon in i träden och gräset. Därför susar det alltid av liv när vinden går genom träden och får gräset att viska. Peter Curman

Två berättelser

I boken  The More Beautiful World Our Hearts Know Is Possible menar Charles Eistenstein att det idag existerar två diametralt olika berättelser om världen, två parallella och icke kompatibla världsbilder som håller på att avlösa varandra. Som Ursala K Le Guin skriver: Det var en gammal berättelse som inte längre var sann… Du vet att sanningen kan träda ut ur berättelser. Vad som var sant blir meningslöst, även en lögn, eftersom sanningen har gått till en annan berättelse. Källans vatten stiger upp på en annan plats.    Den ena, berättelsen om separation,  Story of Separation , är på väg att dö medan den andra, berättelsen om samhörighet,  Story of Interbeing , är på väg att födas, skriver  Eistenstein. Det rör sig om en transformation, en värderingsförskjutning, ett slags paradigmskifte och nu befinner vi oss mitt emellan dessa berättelser, i ett slags vakuum.   Denna omvandling har både en intern och en extern aspekt. Den förra handlar om upplevelsen att vara vid liv,  hälsoaspekten ,