Fortsätt till huvudinnehåll

Transition Towns

Över Storbritannien sprider sig en ny rörelse som syftar till angripa peak oil och klimatförändringarna på ett djupare och grundligare plan. Rörelsen kallas Transition Towns. En uppsjö av städer har hoppat på.

Transition, övergången, är tänkt att ske från det nuvarande samhället till ett ekologiskt hållbart samhälle med högre livskvalitet. Ambitionen är att få så många människor och aktörer som möjligt delaktiga.

En ingrediens i konceptet är att våra livsmedel i möjligaste mån ska produceras i närområdet för att minska tranportbehovet. Miljövänligt bostadsbyggande är en annan.

I Totnes, en stad i södra England, är försöket i full gång. Där riktar de även uppmärksamheten på vad en förändringsprocess kräver av människorna. Det finns en arbetsgrupp som heter Heart and soul som arbetar med förändringspsykologi. Den arbetsgruppen kompletteras med Tale, telling and imageenering, i vilken man målar och beträttar historier om hur man tänker sig en framtid i större harmoni med vår natur.

När får vi vår första Transition Town i Sverige?

Här kan ni läsa mer.

Kommentarer

Mijima sa…
Snart förhoppningsvis!
Fin blogg, tack för att man fick hitta hit! :)
Martin sa…
Jag ska göra vad jag kan i min hemkommun Alingsås.
Anonym sa…
så peppande!
Martin sa…
Så kom solen:
Tillsammans fixar vi det...
Monica sa…
Wow, underbart! Undrar om jag kan hjälpa till på nåt sätt, i Alingsås menar jag...
Martin sa…
Jag känner tre personer i kommunfullmäktige, en vet jag är allvarligt intresserad av Transition Towns. Känner du några? Om man kan trycka på så kanske någon skriver en motion. Så gick det till när Alingsås blev Fairtrade City.
Björn sa…
Hej!
Ja transitions towns är jätteintressant, tycker jag. Och jag tror att det vore bra om det finns en aktör, organisation, som kan vara en samtalspartner med kommunen i förändringsarbetet. En utveckling av deltagardemokrati kan man säga.

En svensk forskare och författare som talar och skriver initierat och inspirerande (tycker jag) i dessa frågor är Björn Forsberg som forskat kring lokalt agenda 21-arbete i Sverige samt skrivit boken "Tillväxtens sista dagar".
Elin sa…
Jag blir så härligt inspirerad varje gång jag kliver in här! /tågkompis.
Martin sa…
Tack Elin! Roligt att du kikar in då och då.
Fredrik sa…
Ja, transition towns är bygger egentligen på den gott och väl över hundra år gamla Garden City-idén och förknippades då precis som nu med framåttänkande (kritikerna sa bakåtsträvande eftersom garden cities inte var maskin- eller fabrikvänliga), ekologiskt tänkande, och social reform. Då som nu fanns både de som hyllade idén som mänskligare och de som föraktade den som flummig. De få experiment som byggdes föll väl ut, tycker nog de flesta fortfarande; utom de som vill maximera dollaruttaget per kvadratmeter mark och funktion. Kanske är det dags för ett större genomslag nu?

I senaste numret av Allt om Vetenskap kan vi läsa om den sydkoreanska Smaragdstaden (Gwanggyo Power Centre); en parkstad som är byggd på höjden (ser ut som termitstackar i grönt med bla buxbomshäckar) som ska vara självförsörjande. Kärnan ska vara klar redan år 2011!

Visst ligger Sverige i bakvattnet men vi skulle kunna göra liknande saker om vi ville. Säkert bara för de ultrarika i början men med tiden skulle säkert medelklassen också kunna bo grönt.
Martin sa…
Björn:
Ja, det är nog enklare om det är någon organsiation som är iniativtagare, som äger frågan, som det ju brukar heta, om nu inte kommunen tar den rollen.
Björn Forsberg ska jag definitivt kolla upp.
Martin sa…
Fredrik:
Tack för att du påminde om Trädgårdstadens visioner som i vissa stycke liknar Transition Town. Där går det att hitta inspiration. Här kan man bl a läsa mer http://sv.wikipedia.org/wiki/Tr%C3%A4dg%C3%A5rdsstad

Och Smaragdstaden låter som en saga som kan bli sann...
Björn sa…
Tack Fredrik för sin kommentar.
Vet du om Garden City och Permakultur har gemensamma nämnare eller på annat sätt utvecklats som rörelser i takt med varandra?
/Björn

Populära inlägg i den här bloggen

Ett barn har hundra språk (och därtill hundra hundra hundra)

I vår kultur, och inte minst inom skolsystemet, görs ofta åtskillnad mellan huvud och kropp, mellan förnuft och fantasi, där huvudet och förnuftet ses som något överordnat. Jag tror att allt hänger ihop, att det finns oerhört många kombinationsmöjligeter att lära sig nya saken, inte minst genom att aktivera alla våra sinnen och stimulera vår fantasi. Inom Reggio Emila-pedagogiken arbetar man utifrån ett barn har hundra språk men berövas nittionio. Det gäller att även att få de nittionio språken att växa och blomstra.

Loris Malaguzzi, grundare av Reggio Emilia, skrev följande dikt:

Ett barn är gjort av hundra språk
Barnet har hundra språk
hundra händer
hundra tankarhundra 
sätt att tänka
att leka och att tala på
hundra alltid hundra
sätt att lyssna
att förundra att tycka om
hundra lustar att sjunga och förstå
hundra världar att uppfinna
hundra världar att drömma fram
Ett barn har hundra språk
(och därtill hundra hundra hundra)
men berövas nittionio.
Skolan och kulturen
skiljer huvudet från kroppen.
Man …

Dualistiska maktordningar enligt Val Plumwood

Under 1600-talet ägde den så kallade vetenskapliga revolutionen rum i Europa där både upplysningen och moderniteten har sina rötter. En centralgestalt under denna tid var filosofen René Descartes (1595-1650), som delade in världen i två substanser: en tänkande(andlig) substans, res cogitas, och en utsträckt(materiell) substans, res existensa. Gud och människan har själ och förnuft, vilket tillhör res cogitans, allt övrigt, människans kropp och naturen, tillhör res exstensa. Djur såg han till exempel som automater. Denna världsbild är dualistisk till skillnad från en monistisk världsbild utgående från en substans eller pluralistisk världsbild utgående från en mångfald av substanser. Den ekofeministiska filosofen Val Plumwod (1939-2008) ger i boken Feminism and the Mastery of Nature exempel på fleramaktordningar (där vänsterledet är överordnat högerledet) som härstammar från det här dualistiska tänkandet. Dessa har fått stort inflytande på hur vi västerlänningar uppfattar världen och sk…

Samiska ord för snö

Jag fascineras av de vita vinterfjällen. Snön lugnar och utgör en projektionsyta för mina tankar och känslor. Jaget framstår i tydligare relief.

Det finns många sorters snö som endast ett tränat öga kan se. Samerna har under århundraden skapat ett stort antal ord för snö. Nedan ett litet urval från den utmärkta boken Snö - en renskötare berättaravYngve Ryd. Kunskapen kommer från en man vid namn Johan Rassa som ägnat hela sitt liv åt renskötsel i Sarek och Badjelánnda

gálav före där skidorna sjunker djupt i lös vintersnö
guolldo snöstorm
habllek lätt luftig dammsnö
jiega is
muohta snö
njáhtso blöt snö
ridne snö i träden
ruohkadagá barblåsta fläckar på kalfjället, vindblotta
siebla genomblöt snö om våren
sjålkkå trampad, hård och slät snö
soavlle sjövatten blandat med snö ovanpå isen
suohpa snöbro över bäck på sommaren
säásj gammal grov lös snö, rinner som grovsalt
tjarvva skare
tjiegar område där renarna gräver i snön och äter
tsievve hård snö som renarna inte gräver igenom
vahtsa lite nysnö
åppås orörd …