Fortsätt till huvudinnehåll

Inlägg

Visar inlägg från 2018

Tarmflorans 20 budord

För mig går hälsa och miljö hand i hand, i alla fall så länge man väljer att producera sin egen mat eller köpa lokalproducerad mat. Hälsomat och annan mat som färdas runt halva jordklotet är inte hållbar i längden. En ansenlig mängd av de sjukdomar som vi idag lider av är livsstilsberoende och där är vår kost en stor bov i dramat. Om vi sköter vår hälsa, såväl vår kropp som vår själ, ökar vårt välbefinnande och det behöver inte produceras lika mycket läkemedel, vilket är en stor miljövinst. Det finns också stora samhällsekonomiska vinster att göra med en mindre vårdsektor.

Under inspiration av professor emeritus Stig Bengmark har Food Pharmacyvuxit fram. De vill att inspirera oss till en kosthållning som gynnar en välmående tarmflora som allt fler forskare är överens om är viktig för vår hälsa. Vi får hela tiden ny kunskap och djupare förståelse för sambandet mellan bakterierna, tarmfloran och välbefinnandet. Food Pharmacy har bland annat tagit fram 20 budord som sammanfattar hur man h…

Omställningsnätverket

Inom Omställningsnätverket, som är en del av internationella Transitivt Network, försöker man tänka globalt och agera lokalt. Man arbetar för att hitta lokala lösningar på vår tids två stora utmaningar, peak oil(=oljetoppen) och klimatförändringarna.
Det handlar om en yttre omställning, att stärka lokalsamhället för att minska vårt transportbehov och därmed vårt fossilberoende som bidrar till klimatförändringarna. Att ställa om till lokal energi- och livsmedelsproduktion är centralt. I detta arbete gäller det att erövra både gammal och ny kunskap. Allt bygger på människors lust och engagemang. Man vill uppmuntra till att så många lokala omställningsinitiativ som möjligt kommer till stånd. Man försöker jobba för saker, inte emot.  
Det handlar också om en inre omställning, en förändring av våra värderingar och vår världsbild, som är nödvändig om vi ska kunna genomföra den yttre omställningen, ett perspektiv som inte varit så starkt i den traditionella miljörörelsen. Det behövs också nya …

Den grönskande medkänslan

Viriditas, grönskan, är en återkommande metafor för liv hos Hildegard av Bingen, inte bara i naturen utan överallt i kosmos. Den står för livskraften som får alla delar i tillvaron att hålla ihop till ett helt. Människans själ är exempelvis kroppens gröna livskraft. Hon uppfattar medkänslan som ett uttryck för överflödet hos denna kosmiska vitalitet. Livet är större än den form som det tvingas in i, vilket resulterar i ett ständigt givande. Allt skapande har något att ge, skriver hon. Och precis som örterna och blommar ger ifrån sig sin doft och ädelstenarna sprider sin glans är det människans uppgift att ge av det hon har att ge.
Vår medkänsla ska vara som den ljuvaste läkeört som finns till i luften, i daggen och den grönskande livskraften.

Något händer aldrig två gånger

Varje dag ligger där ny, varje ögonblick har sitt särskilda uttryck. Livet är en process, ett föränderligt vara. Idag kan likna gårdagen och morgondagen idag, en timme en tidigare, men är ändå aldrig densamma. Man vet aldrig vad som väntar bakom nästa hörn, öförutsägbarheten kan vi möta med spänning eller bävan beroende på om vi känner oss starka eller svaga.

Inget sker, någon händer aldrig två gånger. Och därför är vi födda utan erfarenhet och  dör utan rutin.
***
Inte en dag upprepas, två lika nätter finns inte, två helt lika kyssar, två likadana blickar i våra ögon. - Wislawa Szymborska

Mannens dominans över kvinnan hänger ihop med människans dominans över naturen

För att till fullo förstå förtrycket av människor behöver vi också förstå förtrycket av naturen. - Val Plumwood
Den australienska ekofeminsten Val Plumwood(1939-2008)gör en maktanalys där hon ser en parallellitet mellan mannens dominans över kvinnan och människans dominans över naturen. Här är en kort sammanfattning ur Val Plumwoods kapitel "Androcentrism and Anthropocentrism"i antologin Ecofeminism - Woman, Culture, Nature, redaktör Karen J Warren.
Kännetecken på androcentriskt perspektiv(mannen som norm):
1. Grundläggande uteslutninggenom att de Andra ses som både underlägsna och radikalt annorlunda.
2. Homogenisering, "likgörande", där den Andra framställs som stereotyp och utbytbar.
3. Förnekelse, där den Andra placeras i bakgrunden och presenteras som oväsentlig.
4. Införlivande.Den andra definieras i förhållande till det Första, som avvikande.
5. Instrumentalism. Den Andres självständiga bidrag nedvärderas eller förnekas.

Kännetecken på antropocentriskt perspektiv(män…

Permakultur – tredje vägens jordbruk

Permakulturodlingar i Stjärnsund
Vad gäller matproduktion står inte valet mellan att fortsätta på den inslagna vägen med större och större industrijordbruk som slukar alltmer fossilt bränsle med allt vad det för med sig av klimatförändringar, utarmade jordar och förlust av biologisk mångfaldeller att återgå till det gamla allmogesamhället med tungt kroppsarbete. Det finns tack och lov alternativ såsom permakultur som jag skrev om här. Den är utformad med naturens ekosystem som förebild såsom skogar, ängar och åkermarker. Grundidén bakom permakultur är att skapa ätliga ekosystem som inte behöver andra resurser än solen, regnet och berggrunden som transformeras till jord. Ledorden är lat och smart. En av dess grundare David Holmgren konkluderar:
Traditionellt jordbruk var arbetsintensivt, industriellt jordbruk är energiintensivt och permakultursystem är information- och desigsintensiva.

Min community-vision

För drygt ett år sedan så skapade vi en grupp som vi kallar Trädets cirkelcommunity. Alla i gruppen längtar efter att skapa ett boendekollektiv på landsbygden där såväl den sociala, ekologisk, ekonomiska som andliga/existentiella aspekterna i tillvaron beaktas. Inför uppstarten fick jag några frågor av en vän. Svaren blev visionen nedan. Sedan dess har det runnit mycket vatten under broarna, men huvuddragen i visionen är fortfarande lika aktuella för egen del. Nästa steg är att knåda samman den till en gemensam vision för alla i gruppen.

Vad längtar du efter? Att skapa ett sammanhang där hela jag får möjlighet att växa och blomstra, min hjärna, mitt hjärta och min kropp. Där vi kan leva billigt och satsa på våra drömmar. Där vi ständigt lär av varandra och det alltid finns något nytt att lära. Där vi fördjupar oss i olika kulturers visdom. Där det råder en öppen, nyfiken, tolerant, respektfull och positiv anda, Där vi lär oss hantera konflikter med de olika verktyg som står till buds. D…

Svensk ekofeminism

Själva termen ekofeminism myntades 1974 av den franska feministen Francoise d´Eaubonné (1920-2005) och är numera en livaktig internationell diskurs, både inom och utom akademierna, men redan 1941 formulerade Elin Wägner (1882-1949) i sin bok Väckarklocka den idé som brukar förena de senare ekofeministiska skolorna, såväl de essentialistiska som de socialkonstruktivistiska: 

Männens kamp för herraväldet på jorden har gått jämsides med deras kamp för herraväldet över kvinnan.

Liksom herraväldet över naturen och kvinnan gått jämsides, bör avvecklingen av detta herravälde gå jämsides.

I dessa rader förenas två av 1900-talets mest vitala sociala rörelser, båda vad gäller problembeskrivning och samhälleligt uppdrag, nämligen kvinno- och miljörörelsen, vars ideologier var för sig brukar benämnas feminism respektive ekologism, men tillsammans just ekofeminism. 



Trösteord

Ibland blir inte livet som vi tänkt oss av olika anledningar, något oväntat sker. Saker och ting uppenbarar sig vid horisonten som vi inte kunde förutse. När bollen är hos oss har vi makt över våra liv, men livet är större än vi. Emellanåt bollas vi runt av det. Vi råder inte över alla omständigheter även om vi alltid har en viss rörelsefrihet. Det som sker bortom vår kontroll kan vi hantera på bra eller mindre bra sätt. Då och då misslyckas vi och vi upplever tyngd och smärta. Vid sådana tillfällen har dessa tröstande rader hjälpt mig att komma vidare.
Det finns en tid för allt och än är tiden att dansa Så lys vart hjärta, lys Det går en ström, en glädje som löser upp tyngden och rosor ska slå ut på tistlar. - Färöisk bröllopsvisa


Stå stilla i smärtan, rotad i det som är ljus i dig. Låt svärdet gå genom dig. Kanske det inte alls är ett svärd. Kanske det är en stämgaffel. Du blir en ton. Du blir den musik du alltid längtat efter att få höra. Du visste inte att du var en sång. - Ylva Eggehorn




Deklarationen om Moder Jords rättigheter

Härskrev jag tidigare om naturens rättigheter. En viktig milstolpe i denna rörelse är  Deklarationen om Moder Jords rättigheter som antogs på Världens folks konferens om klimatförändring och Moder Jords rättigheter Cochabamba, Bolivia, April 2010. Konferensen samlade över 35 000 människor från över 100 länder. Deklarationen, som har stöd av 800 000 människor, har presenterats i FN:s generalförsamling och den 25 maj i år beslutade Sametinget att stödja den.



ALLMÄN DEKLARATION OM MODER JORDS RÄTTIGHETER
Ingress
Vi, jordens folk och nationer:
... som inser att vi alla är en del av Moder Jord, en odelbar, levande gemenskap av ömsesidigt beroende varelser med ett gemensamt öde;
... som tacksamt bekräftar att Moder Jord är källan till liv, näring och lärande och att hon förser oss med allt vi behöver för att leva väl;
... som erkänner att det kapitalistiska systemet och alla former av skövling, exploatering, övergrepp och nedsmutsning har orsakat Moder Jord stor förödelse, förnedring och sönderfa…

Klimaträttvisa

Klimatfrågan  handlar inte bara om växthusgaser i atmosfären utan även om maktstrukturer i samhället, det som brukar sammanfattas i termen klimaträttvisa. Den kan synliggöras med följande frågor: 

Orsakerna – vilka står bakom utsläppen? Konsekvenserna – vilka drabbas hårdast? Lösningar – vilka lyssnar vi på?

Svaren visar på att det råder en klimatorättvisa över gränser såsom: - över generationsgränser
- över könsgränser: mellan män och kvinnor
- över klassgränser: mellan rika och fattiga inom länder
 - över nationsgränser: mellan rika och fattiga länder (nord/syd) 

Kvinnor i fattiga länder drabbas hårdast, de som har ansvar för att det finns mat på bordet.

Skyltar som pekar framåt

"Snällhet före snygghet" och "Fult är fint" är texter på skyltar från Skogsfesten och ovanför dörren till bybastun i Uddebo hänger skylten "Gemensam egendom. Tillträde uppmuntras." Dessa skyltar representerar en ny berättelse om människan och världen med omvända normer gentemot dem vi är vana vid, normer där kollektivism och inre värden får ta större plats på bekostnad av individualism och yttre värden. Tydligast exponenter för denna nya berättelse är byar som Uddebo, Stjärnsund och Skattungbyn och festivaler som Urkult och Skogsfesten. Där förlöses en ny framtid med hjälp av kreativitet och en stor portion humor. Där balanseras hjärnans väg upp av hjärtats väg. Där föds nya erfarenheter ur nära och täta gemenskaper.

Morgonritualer

Alla tider på dygnet är viktiga på sina sätt, alla har sin funktion, alla behövs för att fullborda det kretslopp som utgör ett dygn. Arla morgon stund sticker dock ut lite. Det är den som sätter färgen, tonen och valören på resten av dagen. Därför tror jag bra morgonritualer är extra viktiga, sådana som ger oss bra känslor, positiv energi och hjälper oss lyckas med det vi företar oss. Själv brukar jag börja dagen med yogaövningen solhälsningen och sedan en kroppsscanning då jag riktar min uppmärksamhet på kroppsdel efter kroppsdel från topp till tå. Jag börjar även dagen med en smoothie bestående av hallon, blåbär, ingefära, gurkmeja, honung, nässlor, potatisstärkelse, chiafrön och havremjölk.

Iden mycket färgrika boken I det sista regnet, till bredden fylld av livsvisdom, skriver Janesh Vaidya om detta och föreslår ytterligare en morgonrutin som följer på själv uppvaknandet.  

Tänk på något trevligt när du slår upp ögonen på morgonen. Och ligg still i sängen i  med den sköna tanken i t…

De mjuka värdena

Jag tror på de mjuka värdena i livet, på de som inte sliter på människa och natur, utan bygger upp, såsom på dans, musik, sång, konst, slöjd, musik, teater, foto, film, romaner, poesi, på yoga och meditation, på lek, fest, festival och karneval, på det livslånga lärandet, på odlandet och insamlandet, på måltiden, på vandring, paddling, cykling, skidor och skridsko, på att förundras över det lilla och nära, på det goda samtalet, på empati och solidaritet, på det enkla livet, på KÄRLEKEN, ja på allt som fördjupar kontakten med oss själva, andra och naturen, i ett ömsesidigt samspel. 

Den här typen av värden blir nödvändiga att värna om i ett omställt samhälle, i den nya berättelse om människan och världen som håller på att födas.

Den djupekologiska plattformen

1984 formulerade Arne Naess och George Sessions den djupekologiska plattformen i åtta punkter, vilken har varit ett viktigt bidrag i utvecklande av den gröna ideologi som såväl miljörörelsen som miljöpartier jorden runt vilar på. Senare modifierade Naess punkt 4 och menade att antalet människor jorden kan bära är avhängigt hur stora ekologiska fotavtryck dessa gör. 


1. Varje levande väsen har ett egenvärde. 
2. Livets mångfald och rikedom har ett värde i sig självt 
3. Människan har inte rätt att reducera denna mångfald och denna rikedom utom för att tillfredsställa vitala behov. 
4. Det skulle vara bättre för människan om de var färre, och mycket bättre för andra levande varelser. 
5. Idag är storleken på och arten av människans ingrepp i ekosystemen inte bärkraftiga, och bristen på bärkraft ökar. 
6. Avgörande förbättringar kräver betydande ändringar: ekonomiskt, tekniskt och ideologiskt. 
7. Den ideologiska förändringen består i väsentlig grad i sökandet efter livskvalitet snarare än ökad…

Tre berättelser om vår tid

I boken Active Hope identifierar Joanna Macy och Chris Johnstone tre berättelser eller världsbilder som svarar mot tre olika sätt som vi närmar oss den sociala, ekonomiska och ekologiska krisen som världen står inför för närvarande. De existerar parallellt och varje berättelse, eller version av verkligheten, fungerar som en lins genom vilken vi ser och förstår vad som händer. 
·  Business as Usual – Affärer som vanligt Denna berättelse utgår från antagandet att det inte finns något större behov av att förändra vår nuvarande livsstil. Farhågorna är överdrivna. Ekonomisk tillväxt anses vara avgörande för välståndet och ny grön teknik ska lösa miljöproblemen. Den resulterar i ett passivt hopp.  
·  The Great Unraveling – Den stora upplösningen Katastrofscenarierna är centrala i denna berättelse. Vi närmar oss oundvikligen en apokalyps på grund av industritillvästsamhällets avigsidor, en utveckling som inte går att hejda. Denna berättelse skapar uppgivenhet. 
·  The Great Turning – Den stora v…

Ekofilosofi

Här kommer en kort introduktion till ekofilosofi som både är ett universitetsämne och samlingsnamnet på en mängd olika ekofilosofier.  Namnet härrör från de grekiska orden oikoshus (jorden), philia, kärlek och sophia, visdom. Ekofilosofi betyder alltså kärlek till visdom om huset (jorden). Ekofilosofin föddes när den ekonomiska framgångssagan efter andra kriget även visade sig ha en baksida i form av miljöförstöring. DDT-skandalen som Rachel Carson skrev om i boken Tyst vår (1962) och den okänsliga vattenkraftsutbyggnaden i Norge i början av 1970-talet blev bland annat startskottet för ekofilosofin, men även för miljörörelsen. Utvecklingsstanken ifrågasattes och människans bristande samspel med naturen uppmärksammades. En samling norska filosofer upplevde att den traditionella filosofin saknade begrepp och analysmetoder för ta sig an miljödilemmat. Behovet av en filosofisk nyorientering var stort och ekofilosofin var ett faktum.

Ekofilosofin som universitetsämne definierades till sto…

Minimalism

Jag reducerar, minimerar, decimerar, förenklar, skalar av för att hitta kärnan i det som gör livet värt att leva. Det finns så mycket distraktioner som gör att jag missar målet: skjuter vid sidan av eller inte ens ser det. Jag vill vaska fram de ting, relationer och aktiviteter som gör mig lycklig, engagerad, inspirerad och ger mig energi. Jag tror att ett enklare liv är förutsättningen för att knyta djupare band till sig själv, andra och naturen. Så fort som möjligheten öppnar sig hoppas jag kunna skapa mig ett minimalt liv på landet, gärna tillsammans med andra i ett boendekollektiv.
Som ett led i detta prylbantar jag. Följande frågor av Agneta Nyholm Winqvist i boken Feng Shui för svenska hem hjälper mig i detta utrensningsarbete:  - Tycker jag om den här saken?
- Behöver jag den?
- Är den bra eller dålig för mig?
- Vilka minnen, tankar och känslor väcker den i mig?
- Om det är dags att släppa den, ska jag då sälja, slänga eller ge bort den?
- Är den bra eller dålig för mig?
- Vilka minnen…

Bill Mollisons designprinciper för permakultur

Här skrev jag om några av permakulturens grundbegrepp, bland annat om David Holmgrens tolv designprinciper, de mest spridda. Bill Mollison har även lanserat en motsvarande uppsättning designprinciper, som delvis tangerar David Holmgrens, även de inspirerade av hur ekosystem i naturen fungerar.

(1) Planera för minsta möjliga energiåtgång
(2) Placera allt så goda relationer uppstår
(3) Låt element stödja mer än en funktion
(4) Låt viktiga funktioner stödjas av mer än ett element
(5) Välj små och intensiva system
(6) Använd biologiska  resurser
(7) Härma naturlig succession
(8) Polykultur är alltid bättre än monokultur
(9) Lär dig känna igen naturens mönster
(10) Använd dig av gränser och nischer
(11) Lär dig fakta, använd sedan din fantasi
(12) Ha en positiv attityd


Naturens helighet

Så här års är det lätt att bli klorofylluppfylld. Naturen visar sin yppersta prakt och det är nog få av oss som står oberörda inför dess oerhörda livskraft. Vi förundras, känner oss andäktiga och förnimmer inte sällan ett slags helighet i naturens närvaro. 
I Västerlandet har naturen blivit avförtrollad och ses som något själlöst. Den har förlorat sin helighet och därmed sin subjektivitet. Det heliga kan ses som det vi inte kan ifrågasätta, det som inte är reducerbart. Med kristendomen flyttade det heliga in i kyrkorummen. Det gudomliga manifesterade sig i träfigurer och altartavlor, att dyrka stenar och träd, som man gjorde i vår nordiska naturreligion, sågs som avguderi. De heliga platserna i naturen såsom lundar övergavs, ibland under tvång. 
Detta har fått djupgående konsekvenser på hur vi förhåller oss till våra medvarelser, till djuren och växterna, även till hela landskap. De ses som objekt, som instrument för människans syften, inte som värden i sig själva, något som kan exploat…

Social permakultur

Permakulturdesign brukar vanligtvis användas vid planering av odling, men går även utmärkt att tillämpa på sociala processer, så kallad social permakultur. Starhawkskriver:
Att vårda grönsakerna i trädgården är mycket lättare än att vårda våra kontakter med de människor som bestämmer var grönsakerna ska planteras och vem som ska vattna dem. Att möta behoven hos kycklingar eller getter är mycket lättare än att möta dina grannars behov.
Här är några av Starhawks sociala permakulturprinciper:  (1) Ur relationer kommer överflöd Verkligt överflöd, oavsett om det mäts i trädgårdsproduktion eller extatisk upplevelse, har inte mycket att göra med hur många prylar vi har utan är snarare kopplat till hur rika de relationer som vi står i är. Starhawk uppmanar oss därför att värdera, vårda och värna våra relationer genom att ägna dem tid och uppmärksamhet. När konflikter uppstår avvisa inte bara människor utan lär dig verktyg och färdigheter så att du kan hantera dem. Uppmuntra din relation till ditt…