En drömmare med öppna ögon

Alla tider på dygnet är viktiga på sina sätt, alla har sin funktion, alla behövs för att fullborda det kretslopp som utgör ett dygn. Arla morgon stund sticker dock ut lite. Det är den som sätter färgen, tonen och valören på resten av dagen. Därför tror jag bra morgonritualer är extra viktiga, sådana som ger oss bra känslor, positiv energi och hjälper oss lyckas med det vi företar oss. Själv brukar jag börja dagen med yogaövningen solhälsningen och sedan en kroppsscanning då jag riktar min uppmärksamhet på kroppsdel efter kroppsdel från topp till tå. Jag börjar även dagen med en smoothie bestående av hallon, blåbär, ingefära, gurkmeja, honung, nässlor, potatisstärkelse, chiafrön och havremjölk. I den mycket färgrika boken I det sista regnet , till bredden fylld av livsvisdom, skriver  Janesh Vaidya om detta och föreslår ytterligare en morgonrutin som följer på själv uppvaknandet.   Tänk på något trevligt när du slår upp ögonen på morgonen. Och ligg still i sängen i  med den sk

Jag tror på de mjuka värdena i livet, på de som inte sliter på människa och natur, utan bygger upp, såsom på dans, musik, sång, konst, slöjd, musik, teater, foto, film, romaner, poesi, på yoga och meditation, på lek, fest, festival och karneval, på det livslånga lärandet, på odlandet och insamlandet, på måltiden, på vandring, paddling, cykling, skidor och skridsko, på att förundras över det lilla och nära, på det goda samtalet, på empati och solidaritet, på det enkla livet, på KÄRLEKEN, ja på allt som fördjupar kontakten med oss själva, andra och naturen, i ett ömsesidigt samspel.  Den här typen av värden blir nödvändiga att värna om i ett omställt samhälle, i den nya berättelse om människan och världen som håller på att födas.

1984 formulerade Arne Naess och George Sessions den djupekologiska plattformen i åtta punkter, vilken har varit ett viktigt bidrag i utvecklande av den gröna ideologi som såväl miljörörelsen som miljöpartier jorden runt vilar på. Senare modifierade Naess punkt 4 och menade att antalet människor jorden kan bära är avhängigt hur stora ekologiska fotavtryck dessa gör.  1. Varje levande väsen har ett egenvärde.  2. Livets mångfald och rikedom har ett värde i sig självt  3. Människan har inte rätt att reducera denna mångfald och denna rikedom utom för att tillfredsställa vitala behov.  4. Det skulle vara bättre för människan om de var färre, och mycket bättre för andra levande varelser.  5. Idag är storleken på och arten av människans ingrepp i ekosystemen inte bärkraftiga, och bristen på bärkraft ökar.  6. Avgörande förbättringar kräver betydande ändringar: ekonomiskt, tekniskt och ideologiskt.  7. Den ideologiska förändringen består i väsentlig grad i s

I boken A ctive Hope identifierar Joanna Macy och Chris Johnstone tre berättelser eller världsbilder som svarar mot tre olika sätt som vi närmar oss den sociala, ekonomiska och ekologiska krisen som världen står inför för närvarande. De existerar parallellt och varje berättelse, eller version av verkligheten, fungerar som en lins genom vilken vi ser och förstår vad som händer.  ·  Business as Usual – Affärer som vanligt Denna berättelse utgår från antagandet att det inte finns något större behov av att förändra vår nuvarande livsstil. Farhågorna är överdrivna. Ekonomisk tillväxt anses vara avgörande för välståndet och ny grön teknik ska lösa miljöproblemen. Den resulterar i ett passivt hopp.   ·  The Great Unraveling – Den stora upplösningen Katastrofscenarierna är centrala i denna berättelse. Vi närmar oss oundvikligen en apokalyps på grund av industritillvästsamhällets avigsidor, en utveckling som inte går att hejda. Denna berättelse skapar uppgivenhet.  ·  The Gr

Här kommer en kort introduktion till ekofilosofi som  både är ett universitetsämne och samlingsnamnet på en mängd olika ekofilosofier.   Namnet härrör från de grekiska orden o ikos ,  hus (jorden ),  philia,  kärlek och  sophia,  visdom. Ekofilosofi betyder alltså  kärlek till visdom om huset (jorden).  Ekofilosofin föddes när den ekonomiska framgångssagan efter andra kriget även visade sig ha en baksida i form av miljöförstöring. DDT-skandalen som Rachel Carson skrev om i boken  Tyst vår  (1962) och den okänsliga vattenkraftsutbyggnaden i Norge i början av 1970-talet blev bland annat startskottet för ekofilosofin, men även för  miljörörelsen.  Utvecklingsstanken ifrågasattes och människans bristande samspel med naturen uppmärksammades. En samling norska filosofer upplevde att den traditionella filosofin saknade begrepp och analysmetoder för ta sig an miljödilemmat. Behovet av en filosofisk nyorientering var stort och ekofilosofin var ett faktum. Ekofilosofin som universitetsä

Jag reducerar, minimerar, decimerar, förenklar, skalar av för att hitta kärnan i det som gör livet värt att leva. Det finns så mycket distraktioner som gör att jag missar målet: skjuter vid sidan av eller inte ens ser det. Jag vill vaska fram de ting, relationer och aktiviteter som gör mig lycklig, engagerad, inspirerad och ger mig energi. Jag tror att ett enklare liv är förutsättningen för att knyta djupare band till sig själv, andra och naturen. Så fort som möjligheten öppnar sig hoppas jag kunna skapa mig ett minimalt liv på landet, gärna tillsammans med andra i ett boendekollektiv. Som ett led i detta prylbantar jag. Följande frågor av Agneta Nyholm Winqvist i boken  Feng Shui för svenska hem  hjälper mig i detta utredningsarbete: - Tycker jag om den här saken? - Behöver jag den? - Är den bra eller dålig för mig? - Vilka minnen, tankar och känslor väcker den i mig? - Om det är dags att släppa den, ska jag då sälja, slänga eller ge bort den?

Här  skrev jag om några av permakulturens grundbegrepp, bland annat om David Holmgrens tolv designprinciper, de mest spridda. Bill Mollison har även lanserat en motsvarande uppsättning designprinciper, som delvis tangerar David Holmgrens, även de  inspirerade av hur ekosystem i naturen fungerar. (1) Planera för minsta möjliga energiåtgång (2) Placera allt så goda relationer uppstår (3) Låt element stödja mer än en funktion (4) Låt viktiga funktioner stödjas av mer än ett element (5) Välj små och intensiva system (6) Använd biologiska  resurser (7) Härma naturlig succession (8) Polykultur är alltid bättre än monokultur (9) Lär dig känna igen naturens mönster (10) Använd dig av gränser och nischer (11) Lär dig fakta, använd sedan din fantasi (12) Ha en positiv attityd

Gilla mig gärna på Facebook  där ni får kontinuerliga uppdateringar om nya blogginlägg.

S å här års är det lätt att bli klorofylluppfylld. Naturen visar sin yppersta prakt och det är nog få av oss som står oberörda inför dess oerhörda livskraft. Vi förundras, känner oss andäktiga och förnimmer inte sällan ett slags helighet i naturens närvaro.  I Västerlandet har naturen blivit avförtrollad och ses som något själlöst. Den har förlorat sin helighet och därmed sin subjektivitet. Det heliga kan ses som det vi inte kan ifrågasätta, det som inte är reducerbart. Med kristendomen flyttade det heliga in i kyrkorummen. Det gudomliga manifesterade sig i träfigurer och altartavlor, att dyrka stenar och träd, som man gjorde i vår nordiska naturreligion, sågs som avguderi. De heliga platserna i naturen såsom lundar övergavs, ibland under tvång.  Detta har fått djupgående konsekvenser på hur vi förhåller oss till våra medvarelser, till djuren och växterna, även till hela landskap. De ses som objekt, som instrument för människans syften, inte som värden i sig själva, något

Permakulturdesign brukar vanligtvis användas vid planering av odling, men går även utmärkt att tillämpa på sociala processer, så kallad social permakultur.  Starhawk   s kriver: Att vårda grönsakerna i trädgården är mycket lättare än att vårda våra kontakter med de människor som bestämmer var grönsakerna ska planteras och vem som ska vattna dem. Att möta behoven hos kycklingar eller getter är mycket lättare än att möta dina grannars behov. Här är några av Starhawks sociala permakulturprinciper:  (1) Ur relationer kommer överflöd Verkligt överflöd, oavsett om det mäts i trädgårdsproduktion eller extatisk upplevelse, har inte mycket att göra med hur många prylar vi har utan är snarare kopplat till hur rika de relationer som vi står i är. Starhawk uppmanar oss därför att värdera, vårda och värna våra relationer genom att ägna dem tid och uppmärksamhet. När konflikter uppstår avvisa inte bara människor utan lär dig verktyg och färdigheter så att du kan hantera dem. Uppmuntra

Vid sidan av Arne Naess kan Norge stoltsera med ytterligare en betydande ekofilosof, nämligen Sigmund Kvalöy (1934-2014) som utvecklade sin originella ekofilosofi S, S efter Setreng, namnet på den bondgård han var verksam på. Hans huvudverk är  Mangfald og tid.  Han gjorde en tydlig distinktion mellan organiska processer och mekaniska system. Organiska processer, som människan och naturen, är  dynamiska, komplexa, mångdimensionella, kvalitativa, ej reversibla   och har  flera styrcentra .  Mekaniska system är  statiska, komplicerade, endimensionella, kvantitativa, reversibla  och har  ett styrcentrum . När vi applicerar ett mekaniskt system på en organisk process får vi både hälso- och miljöproblem. Livet upphör då det pressas in i ett mönster lämpliga för aritmetisk, mekanisk eller statisk beskrivning. För att överleva mentalt i ett mekaniskt system måste människan ägna sig åt skenkomplexitet, ”tivolieffekten”, till exempel nöjen och resor.

Enligt permakulturdesign talar man om tre slags investeringar.  Den första typen kallas för  degenerativ investering . Då investerar vi resurser på något som försämras över tiden. En bil utgör ett sådant exempel.  Generativ investering  kallas den andra typen för. Då får vi tillbaka lika mycket resurser som vi investerar i något. Jordbruk med ettåriga växter är ett typiskt exempel. Den tredje typen av investeringar kallas för  regenerativ investering . När vi investerar i något enligt denna ökar mängden resurser över tid. Ett fruktträd, vars fruktmängd ökar från år till år, kan illustrera denna form av investering. Det kan till och med överleva oss så även våra barn och barnbarn får njuta av frukterna. Ett fruktträd ger också lä, skugga, virke, håller marken på plats, är livsmiljöer åt många organismer och är ett populärt klätterträd för våra barn.  En regenerativ investering är den investering man vill maximera i ett permakultursystem för där får vi de mest långsikti