Jag bor i en småstad där både storstad, landsort och natur finns inom nära räckhåll, Jag tycker om att röra mig mellan dessa platser som var och en representerar olika förhållningssätt till livet. Skogen, sjöarna och havet med sin tystnad där jag kan förnimma min inre röst. Storstaden med sin anonymitet och stora mångfald av uttryck. Småstaden med sin närhet till allt och sina täta nätverk. Landsorten med sina traditioner och sitt vackra kulturlandskap. Dessutom blir det en del resor till både världsmeteropoler och till orörd vildmark där jag känner mig som en del av något större helt. På dessa skiftande platser får jag utlopp för olika delar av min personlighet. De utgör skilda mentala tillstånd. När jag fått för mycket av det ena, vill jag ha något av de andra.
Jag tycker den här dikten är mycket vacker och trösterik. Den handlar om drömmen att uppgå i naturen, ja i hela världsalltet, när man lämnar detta livet. Längtan efter evigt liv uttrycks också i dikten. När en människa dör lever hon vidare i trädens sus och gräsets viskningar. Det händer något Det händer något med naturen när en människa dör Träden som sett oss födas stillnar och förtätas i sin grönska De minns oss i sina årsringar Gräset som böjt sig under våra fötter reser sig segervisst i sin tystnad När en människa dör flyttar hon in i träden och gräset. Därför susar det alltid av liv när vinden går genom träden och får gräset att viska. Peter Curman
Kommentarer
Jag svarar här på din fråga till "Efter swappen".
Det finns inga instruktioner nedskrivna, men det är en bra idé! Jag skall sammanställa lite bra-att-veta och lägga upp på MEKs blog som du hittar länken till på min peppen-sida till höger i länklistan.
Vi hittade lite inspiration och instruktioner i ett gammalt nummer av camino.