Fortsätt till huvudinnehåll

Sju favoritbloggar












Jag har fått en award för bloggen En drömmare med öppna ögon från Malin med bloggen Alström och kärleken! Jag känner mig djupt hedrad. Det ger mig välbehövlig kraft att skriva ytterligare inlägg.

Min uppgift blir nu att själv nominera 7 andra bloggar som jag själv uppskattar. Det hade varit betydligt lättare att nominera dubbelt så många.

Reglerna:
  1. De som mottagit awarden ska lägga upp en bild på den.
  2. Länka till den bloggen du fick den ifrån.
  3. Ge den vidare till sju andra bloggare & länka till deras sidor.
  4. Lämna ett meddelande i deras bloggar, så de vet att de fått awarden.

Här är mina favoritbloggar som jag gärna gör PR för(utan inbördes rangordning)

  1. Absolut viktigaste! Lena skriver om det absolut viktigaste, det som vi tyvärr ofta glömmer bort bland alla våra i-landsproblem.
  2. Tagga ned Monica varvar funderingar om köpstopp och ekosofi på ett lättsamt sätt.
  3. Köpstopp Anki köpstoppade ett år och skrev sedan en bok om det.
  4. Den långsamma bloggen Lennart har en stor läslust och delar generöst med sig av sina resor in i litteraturen.
  5. Funderingar Maria har kluriga idéer och gör spännande iakttagelser från vardagen.
  6. Peppen Maria har något så ovanligt som både ett individuellt och globalt perspektiv på saker och ting.
  7. Filosofias andra blogg Hon vågar gå på oprövade stigar och hennes kärleksbudskap smittar.

Kommentarer

Monica sa…
Jättetack Martin! Görglad är vad jag blir!
Björn sa…
Tack för tipsen!

Populära inlägg i den här bloggen

Att vara stark är inte att aldrig falla

1986 skrev Marie Fredriksson Anthony dikten  Att vara stark.  Hon hade råkat ut för en svår olycka och Fredrik Belfrage i Go´morron   gjorde ett inslag om "vägen tillbaka". Hon fick vid två tillfällen läsa dikten i TV och den blev mycket populär. Hon fångar i dikten något djupt allmänsmänkligt, tycker jag. Dikten stärker oss och gör oss mer hoppfulla, även   när livet upplevs som allra svårast. ATT VARA STARK  Att vara stark är inte att aldrig falla att alltid veta att alltid kunna Att vara stark är inte att alltid orka skratta att hoppa högst eller vilja mest Att vara stark är inte att lyfta tyngst att komma längst eller att alltid lyckas Att vara stark är att se livet som det är Att acceptera dess kraft och ta del av den Att falla till botten slå sig hårt och alltid komma igen Att vara stark är att våga hoppas när ens tro är som svagast Att vara stark är att se ett ljus i mörkret och alltid kämpa för att nå

Två berättelser

I boken  The More Beautiful World Our Hearts Know Is Possible menar Charles Eistenstein att det idag existerar två diametralt olika berättelser om världen, två parallella och icke kompatibla världsbilder som håller på att avlösa varandra. Som Ursala K Le Guin skriver: Det var en gammal berättelse som inte längre var sann… Du vet att sanningen kan träda ut ur berättelser. Vad som var sant blir meningslöst, även en lögn, eftersom sanningen har gått till en annan berättelse. Källans vatten stiger upp på en annan plats.    Den ena, berättelsen om separation,  Story of Separation , är på väg att dö medan den andra, berättelsen om samhörighet,  Story of Interbeing , är på väg att födas, skriver  Eistenstein. Det rör sig om en transformation, en värderingsförskjutning, ett slags paradigmskifte och nu befinner vi oss mitt emellan dessa berättelser, i ett slags vakuum.   Denna omvandling har både en intern och en extern aspekt. Den förra handlar om upplevelsen att vara vid liv,  hälsoaspekten ,

Det händer något

Jag tycker den här dikten är mycket vacker och trösterik. Den handlar om drömmen att uppgå i naturen, ja i hela världsalltet, när man lämnar detta livet. Längtan efter evigt liv uttrycks också i dikten. När en människa dör lever hon vidare i trädens sus och gräsets viskningar. Det händer något Det händer något med naturen när en människa dör Träden som sett oss födas stillnar och förtätas i sin grönska De minns oss i sina årsringar Gräset som böjt sig under våra fötter reser sig segervisst i sin tystnad När en människa dör flyttar hon in i träden och gräset. Därför susar det alltid av liv när vinden går genom träden och får gräset att viska. Peter Curman