Jag har tidigare skrivit om boken Rik på riktigt författad av Fredrik Warberg och Jörgen Larsson. De vill se en samhällsvision som har välbefinnande som kärna snarare än välstånd och välfärd. De senare begreppen är inte tillräckliga mått för att mäta välbefinnande, menar de. Välbefinnande och livskvalitet beskrivs i boken som att ha god självkänsla, goda relationer, givande sysselsättning, tillräcklig ekonomi och lagom livstempo. Om vi lyckas bra i dessa grenar i vardagens femkamp så belönas vi med värden som mening, kärlek, glädje, frid och vardagsmakt. Författarna tycker att all kraft i samhällsutvecklingen ska koncentreras på att förbättra förutsättningarna för välbefinnande. Deras samhällsvision sammanfattas i begreppet hållbart välbefinnande som innefattar ett långsiktigt välbefinnande för alla utan att utarma naturen och andra människor. Jag återkommer med fördjupade inlägg utifrån detta resonemang.
Jag tycker den här dikten är mycket vacker och trösterik. Den handlar om drömmen att uppgå i naturen, ja i hela världsalltet, när man lämnar detta livet. Längtan efter evigt liv uttrycks också i dikten. När en människa dör lever hon vidare i trädens sus och gräsets viskningar. Det händer något Det händer något med naturen när en människa dör Träden som sett oss födas stillnar och förtätas i sin grönska De minns oss i sina årsringar Gräset som böjt sig under våra fötter reser sig segervisst i sin tystnad När en människa dör flyttar hon in i träden och gräset. Därför susar det alltid av liv när vinden går genom träden och får gräset att viska. Peter Curman
Kommentarer