Fortsätt till huvudinnehåll

Ekofilosofi



Här kommer en kort introduktion till ekofilosofi som både är ett universitetsämne och samlingsnamnet på en mängd olika ekofilosofier.  Namnet härrör från de grekiska orden oikoshus (jorden), philia, kärlek och sophia, visdom. Ekofilosofi betyder alltså kärlek till visdom om huset (jorden). Ekofilosofin föddes när den ekonomiska framgångssagan efter andra kriget även visade sig ha en baksida i form av miljöförstöring. DDT-skandalen som Rachel Carson skrev om i boken Tyst vår (1962) och den okänsliga vattenkraftsutbyggnaden i Norge i början av 1970-talet blev bland annat startskottet för ekofilosofin, men även för miljörörelsen. Utvecklingsstanken ifrågasattes och människans bristande samspel med naturen uppmärksammades. En samling norska filosofer upplevde att den traditionella filosofin saknade begrepp och analysmetoder för ta sig an miljödilemmat. Behovet av en filosofisk nyorientering var stort och ekofilosofin var ett faktum.

Ekofilosofin som universitetsämne definierades till stora delar av den norska filosofen Arne Naess (1912-2009). Det undersöker miljöproblemen ur ett kulturellt och filosofiskt perspektiv och försöker fördjupa frågeställningar som: Vad är naturen i grunden? Vad är människan i grunden? Vad är det för ett slags förhållande som existerar mellan människa och natur? Vad är kunskap i grunden? Hur tar sig makt och normalitet uttryck? Vad är en rimlig handlingsgrund ? Inte sällan tar man hjälp av historiska och utomeuropeiska kulturer för att få syn de grundantaganden i det västerländska tänkandet som lett fram till den ekologiska krisen och hitta alternativa svar på dessa frågor. Som universitetsämne tar inte ekofilosofin ställning i dessa frågor. Däremot uppmuntras studenterna att skapa sin personliga handlingsgrund utifrån vilken de kan agera  i miljöfrågan.  

Själv utarbetade Naess ekofilosofin deep ecology, djupekologin, som haft ett oerhört stort genomslag internationellt, inte minst som impulsgivare för den gröna rörelsen och miljöpartier jorden runt, och sin personliga variant av denna som han benämnde ekosofi T, T efter hans fjellhytte Tvergastein i Telemark där han tillbringade 13 år av sitt liv under mycket primitiva förhållanden sedan han sagt upp sig från sin tjänst som Norges första professor i filosofi 1939-1970. Där författade han mängder av böcker och texter som nu är spridda världen över. 

Det har senare uppstått en mängd andra ekofilosofiska hållningar i allians med eller i opposition till Naess. Ekofilosofi är inte synonymt med ekosofi T, en vanlig missuppfattning, och rymmer alltså ingen dogmatik. Till den oppotionella kategorin hör till exempel socialekologi (såsom Murray Bookchins variant) och ekofeminism (såsom Starhawks, Vandana Shivas  och Val Plumwoods varianter) som i sig rymmer en mängd divergerande riktningar. Inom dessa hållningar tillkommer ofta maktanalys avseende klass och/eller genus influerade av sociologisk och feministisk teoribildning.

För mer information se Föreningen för ekofilosofi





Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Social permakultur

Permakulturdesign brukar vanligtvis användas vid planering av odling, men går även utmärkt att tillämpa på sociala processer, så kallad social permakultur. Starhawkskriver:
Att vårda grönsakerna i trädgården är mycket lättare än att vårda våra kontakter med de människor som bestämmer var grönsakerna ska planteras och vem som ska vattna dem. Att möta behoven hos kycklingar eller getter är mycket lättare än att möta dina grannars behov.
Här är några av Starhawks sociala permakulturprinciper:  (1) Ur relationer kommer överflöd Verkligt överflöd, oavsett om det mäts i trädgårdsproduktion eller extatisk upplevelse, har inte mycket att göra med hur många prylar vi har utan är snarare kopplat till hur rika de relationer som vi står i är. Starhawk uppmanar oss därför att värdera, vårda och värna våra relationer genom att ägna dem tid och uppmärksamhet. När konflikter uppstår avvisa inte bara människor utan lär dig verktyg och färdigheter så att du kan hantera dem. Uppmuntra din relation till ditt…

Ett barn har hundra språk (och därtill hundra hundra hundra)

I vår kultur, och inte minst inom skolsystemet, görs ofta åtskillnad mellan huvud och kropp, mellan förnuft och fantasi, där huvudet och förnuftet ses som något överordnat. Jag tror att allt hänger ihop, att det finns oerhört många kombinationsmöjligeter att lära sig nya saken, inte minst genom att aktivera alla våra sinnen och stimulera vår fantasi. Inom Reggio Emila-pedagogiken arbetar man utifrån ett barn har hundra språk men berövas nittionio. Det gäller att även att få de nittionio språken att växa och blomstra.

Loris Malaguzzi, grundare av Reggio Emilia, skrev följande dikt:

Ett barn är gjort av hundra språk
Barnet har hundra språk
hundra händer
hundra tankarhundra 
sätt att tänka
att leka och att tala på
hundra alltid hundra
sätt att lyssna
att förundra att tycka om
hundra lustar att sjunga och förstå
hundra världar att uppfinna
hundra världar att drömma fram
Ett barn har hundra språk
(och därtill hundra hundra hundra)
men berövas nittionio.
Skolan och kulturen
skiljer huvudet från kroppen.
Man …

Fem kulturella sår

Sophy Banks, medgrundare till det som kallas inre omställning inom Omställningsnätverket, har med hjälp av deltagare på hennes workshops identifierat fem sår eller trauman i vår västerländska kultur som vi alla mer eller mindre går och bär på kollektivt. Såren har lett in vårt samhälle i ett slags kollektiv beroendeproblematik med osunda kompensatoriska beteenden som följd. Istället bör vi skapa en hälsosam kultur där dessa trauman kan läkas, menar Banks. 

Såren KompensationHälsosam kultur
1. Upplevelse av bristÖverkonsumtionDet finns tillräckligt  
2.Värdelöshet   Bekräftelsebehov Alla känner sig värdefulla  Statusjakt Alla kan bidra med något  
3. Maktlöshet  Makt över andraMakt med andra Påverkansmöjligheter   4. Otrygghet Kontroll Alla känner sig trygga och blir                                                                                              lyssnade på  5. Separation  Idoldyrkan     Alla är delaktiga och känner Vi och dom gemenskap