Fortsätt till huvudinnehåll

Skapa fler interkulturella mötesplatser

Jag tror att förbrödringen och försystringen av mänskligheten kan gå via de aktiviteter som vi alla delar, men ger olika kulturell form beroende på var vi bor. Det kan till exempel handla om traditionell mat, dans, sång, musik, odling, hantverk som ofta har en lokal eller regional prägel, formade av klimat, landskap och historia. Kring allt detta kan vi mötas, utbyta erfarenheter och inspirera varandra till att tänka nytt. De svenska motsvarigheterna ska förstås även ingå.

Jag tycker att en stor del av integrationspolitiken skulle handla om att skapa sådana interkulturella mötesplatser som kan utvecklas till kreativa och dynamiska arenor till gagn för alla i samhället. Redan idag finns det ansatser i den här riktningen såsom mångkulturella brodericaféer, internationella spelmansstämmor och gröna integrationsprojekt. Dessa behöver förstärkas och mångfaldigas.


Etiketter:

Kommentarer

Eva Rune sa…
Det här är ungefär vad jag också funderat på. Och att våra riksdagspartier måste visa att de har förslag i sin politik där mötesplatser och dylikt presenteras. Och i öppna forum där det inte alls behöver vara partipolitiskt att lyfta tusen olika ideer kring mötesplatser inom idrott, kultur, vardag, arbetsplatser, omsorg etc. Tack för ditt blogginlägg!
4 december 2012 kl. 13:13
Martin sa…
Tack för responsen!:-) Det glädjer mig mycket att även andra umgåtts med liknande tankar. Idén föddes under ett samtal med sångerskan och körledaren Jennie Hallquist, som numera studerar traditionskonst i Rauland på Högskolan i Telemark. Vi satt och spånade i somras på ett café på Frösön inte långt ifrån Wilhelm Peterson Bergers forna hem.

Och här hemma i Alingsås har en sydmexikanska och jag funderat på att skapa mångkulturella kvällar utifrån skiftande etniska teman, men inte riktigt kommit till skott än...

Jag tror att jag kommer att gå vidare med idén om interkulturella mötesplatser...
5 december 2012 kl. 03:07
Eva Rune sa…
Vad spännande! Lycka till med era planer! Undrar om man kan få in interkulturella möten i den nu pågående debatten om läxhjälp? Så att alla barn i skolan får samma möjligheter att få läxhjälp, i skolans regi?
5 december 2012 kl. 03:36
Martin Olsson sa…
Det kan säkert vara en fruktbar ingång :-)
6 december 2012 kl. 06:15
Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Att vara stark är inte att aldrig falla

1986 skrev Marie Fredriksson Anthony dikten  Att vara stark.  Hon hade råkat ut för en svår olycka och Fredrik Belfrage i Go´morron   gjorde ett inslag om "vägen tillbaka". Hon fick vid två tillfällen läsa dikten i TV och den blev mycket populär. Hon fångar i dikten något djupt allmänsmänkligt, tycker jag. Dikten stärker oss och gör oss mer hoppfulla, även   när livet upplevs som allra svårast. ATT VARA STARK  Att vara stark är inte att aldrig falla att alltid veta att alltid kunna Att vara stark är inte att alltid orka skratta att hoppa högst eller vilja mest Att vara stark är inte att lyfta tyngst att komma längst eller att alltid lyckas Att vara stark är att se livet som det är Att acceptera dess kraft och ta del av den Att falla till botten slå sig hårt och alltid komma igen Att vara stark är att våga hoppas när ens tro är som svagast Att vara stark är att se ett ljus i mörkret och alltid kämpa för att nå
Skicka en kommentar
Läs mer

Det händer något

Jag tycker den här dikten är mycket vacker och trösterik. Den handlar om drömmen att uppgå i naturen, ja i hela världsalltet, när man lämnar detta livet. Längtan efter evigt liv uttrycks också i dikten. När en människa dör lever hon vidare i trädens sus och gräsets viskningar. Det händer något Det händer något med naturen när en människa dör Träden som sett oss födas stillnar och förtätas i sin grönska De minns oss i sina årsringar Gräset som böjt sig under våra fötter reser sig segervisst i sin tystnad När en människa dör flyttar hon in i träden och gräset. Därför susar det alltid av liv när vinden går genom träden och får gräset att viska. Peter Curman
6 kommentarer
Läs mer

Två berättelser

I boken  The More Beautiful World Our Hearts Know Is Possible menar Charles Eistenstein att det idag existerar två diametralt olika berättelser om världen, två parallella och icke kompatibla världsbilder som håller på att avlösa varandra. Som Ursala K Le Guin skriver: Det var en gammal berättelse som inte längre var sann… Du vet att sanningen kan träda ut ur berättelser. Vad som var sant blir meningslöst, även en lögn, eftersom sanningen har gått till en annan berättelse. Källans vatten stiger upp på en annan plats.    Den ena, berättelsen om separation,  Story of Separation , är på väg att dö medan den andra, berättelsen om samhörighet,  Story of Interbeing , är på väg att födas, skriver  Eistenstein. Det rör sig om en transformation, en värderingsförskjutning, ett slags paradigmskifte och nu befinner vi oss mitt emellan dessa berättelser, i ett slags vakuum.   Denna omvandling har både en intern och en extern aspekt. Den förra handlar om upplevelsen att vara vid liv,  hälsoaspekten ,
Skicka en kommentar
Läs mer