Fortsätt till huvudinnehåll

Sorlet av röster blir starkare inom en

Personligen upplever jag att det blir enklare att leva för varje år som går. Saker och ting blir mer proportionerliga och nyanserna fler vilket berikar mitt liv. Och man har alltid sina minnen att falla tillbaka på. Det blir också lättare att skratta åt sig själv. Det känns förtröstansfullt. Göran Greider är inne på samma spår. I en intervju konstaterar han följande:

Jag har/.../ i olika dikter hyllat att bli äldre. Man har ju mer inom sig. Det är ju trösten, för varje år som går blir sorlet av röster starkare inom en. Man kan sitta på verandan och inte göra nåot, bara tänka. Man blir lite lugnare och inte lika uppjagad.

Kommentarer

Malin sa…
Ordfront? Han är med där i senaste numret som jag inte hunnit läsa än. Han brukar ha bra saker att säga, som du :)
Tack Malin och för alla dina kommentarer. Önksr att jag vore bättre på att även kommentera dina blogginlägg. Greiders Fucking Sverige rekommenderas. Där tar han ett landsortsperspektiv på Sverige, något vi sällan får ta del av i denna storstadsfixerade tid.
Monika sa…
själv äldre kvinna 52 år snart 53, men att jag framhåller att jag är gammal väcker mycket kommentarer, de flesta säger till mig; du är väl inte gammal. Jag går inte med håven när jag säger det, jag känner mig äldre, tröttare, orkar inte så mycket och vill inte heller orka så mycket. Jag vill ha rätt att känna mig gammal och vara det. Men det är svårt, för det är ung man ska vara. Jag får dessutom höra att jag att, TYP, mitt utseende är (fortfarande?) ok.. att jag inte ser gammal ut, fastän jag då är helt gråhårig.. märkligt detta.. intressant blogg det här. första gången jag kom i kontakt med den ska läsa mer sedan. Du gillar Himmel över Berlin såg jag. herregud vilken film helt underbar.. hej från Monika
Monika: Tack för öppenhjärtiga ord! Utseende- och ungdomsfixeringen i vår tid tycker jag är mycket tröttande. Jag vill gärna se andra berättelser om hur vårt samhälles bör ordnas i framtiden där det finns plats för alla generationer. Och visst är Himmel över Berlin en underbar film. Åker förresten till Berlin i maj...

Populära inlägg i den här bloggen

Att vara stark är inte att aldrig falla

1986 skrev Marie Fredriksson Anthony dikten  Att vara stark.  Hon hade råkat ut för en svår olycka och Fredrik Belfrage i Go´morron   gjorde ett inslag om "vägen tillbaka". Hon fick vid två tillfällen läsa dikten i TV och den blev mycket populär. Hon fångar i dikten något djupt allmänsmänkligt, tycker jag. Dikten stärker oss och gör oss mer hoppfulla, även   när livet upplevs som allra svårast. ATT VARA STARK  Att vara stark är inte att aldrig falla att alltid veta att alltid kunna Att vara stark är inte att alltid orka skratta att hoppa högst eller vilja mest Att vara stark är inte att lyfta tyngst att komma längst eller att alltid lyckas Att vara stark är att se livet som det är Att acceptera dess kraft och ta del av den Att falla till botten slå sig hårt och alltid komma igen Att vara stark är att våga hoppas när ens tro är som svagast Att vara stark är att se ett ljus i mörkret och alltid kämpa för att nå

Två berättelser

I boken  The More Beautiful World Our Hearts Know Is Possible menar Charles Eistenstein att det idag existerar två diametralt olika berättelser om världen, två parallella och icke kompatibla världsbilder som håller på att avlösa varandra. Som Ursala K Le Guin skriver: Det var en gammal berättelse som inte längre var sann… Du vet att sanningen kan träda ut ur berättelser. Vad som var sant blir meningslöst, även en lögn, eftersom sanningen har gått till en annan berättelse. Källans vatten stiger upp på en annan plats.    Den ena, berättelsen om separation,  Story of Separation , är på väg att dö medan den andra, berättelsen om samhörighet,  Story of Interbeing , är på väg att födas, skriver  Eistenstein. Det rör sig om en transformation, en värderingsförskjutning, ett slags paradigmskifte och nu befinner vi oss mitt emellan dessa berättelser, i ett slags vakuum.   Denna omvandling har både en intern och en extern aspekt. Den förra handlar om upplevelsen att vara vid liv,  hälsoaspekten ,

Det händer något

Jag tycker den här dikten är mycket vacker och trösterik. Den handlar om drömmen att uppgå i naturen, ja i hela världsalltet, när man lämnar detta livet. Längtan efter evigt liv uttrycks också i dikten. När en människa dör lever hon vidare i trädens sus och gräsets viskningar. Det händer något Det händer något med naturen när en människa dör Träden som sett oss födas stillnar och förtätas i sin grönska De minns oss i sina årsringar Gräset som böjt sig under våra fötter reser sig segervisst i sin tystnad När en människa dör flyttar hon in i träden och gräset. Därför susar det alltid av liv när vinden går genom träden och får gräset att viska. Peter Curman