Fortsätt till huvudinnehåll

Fickparker

För att människor i våra städer ska utveckla en god hälsa behövs det fler grönområden.

Karlstad och Enköping är först ut med så kallade fickparker. Med dessa skapar man, till exempel på en rivningstomt eller mindre parkeringsplats, en liten grönyta med mycket innehåll och stora kvaliteter. Parktypen är mycket användbar i takt med att städerna förtätas. Fickparken bör dock inte ses som en ersättning för de större parkerna utan som ett lättillgängligt komplement.

Fickparken kan antingen placeras i anslutning till bostäder, en befolkad centrumgata eller ett arbetsplatsområde. Fickparkens främsta funktion är att vara en inspirerande plats för möten, rekreation, lek och upplevelser. Upplevelsen kan vara såväl lugn som intensiv.

Här kan ni läsa mer om projektet i Karlstad.

Kommentarer

Maria sa…
Mycket trevligt initiativ. En liten oas är bättre än ingen oas alls.
Martin sa…
Det blir ett slags privat trädgård för alla de som lägenheter med den skillnade att fickparken också är en mötesplats.
Anonym sa…
Hej! Vad kul att du hittade min blogg och jag blir alldeles varm av att du tycker om den. Kram!
Ekognista sa…
Har för mig att jag såg ett program för ett par årsen om fickträdgårdar som började ploppa upp i New York. Idén är ju riktigt bra.

Håller f.ö med dig om att det känns som att man redan är i en hållbar framtid när man läser Camino. Så inspirerande och hoppfull läsning :)
Fredrik sa…
Ja, det är fint att de börjat komma till Sverige. Att vi upplever att vi behöver dem är tyvärr ett symptom på att mänskliga behov trängs undan för mycket till förmån för ekomomiskt "rationella" urbaniseringsprojekt. Men det är jättebra att allt fler inser värdet av dem!
Martin sa…
Ekognista:
Roligt att du tycker om idén. Jag själv skulle vilja bo i en stad som prioriterade sådana framför parkeringsplatser.
Fredrik:
Så rätt, så rätt. Ditt inlägg var på pricken...

Populära inlägg i den här bloggen

Social permakultur

Permakulturdesign brukar vanligtvis användas vid planering av odling, men går även utmärkt att tillämpa på sociala processer, så kallad social permakultur. Starhawkskriver:
Att vårda grönsakerna i trädgården är mycket lättare än att vårda våra kontakter med de människor som bestämmer var grönsakerna ska planteras och vem som ska vattna dem. Att möta behoven hos kycklingar eller getter är mycket lättare än att möta dina grannars behov.
Här är några av Starhawks sociala permakulturprinciper:  (1) Ur relationer kommer överflöd Verkligt överflöd, oavsett om det mäts i trädgårdsproduktion eller extatisk upplevelse, har inte mycket att göra med hur många prylar vi har utan är snarare kopplat till hur rika de relationer som vi står i är. Starhawk uppmanar oss därför att värdera, vårda och värna våra relationer genom att ägna dem tid och uppmärksamhet. När konflikter uppstår avvisa inte bara människor utan lär dig verktyg och färdigheter så att du kan hantera dem. Uppmuntra din relation till ditt…

Fem kulturella sår

Sophy Banks, medgrundare till det som kallas inre omställning inom Omställningsnätverket, har med hjälp av deltagare på hennes workshops identifierat fem sår eller trauman i vår västerländska kultur som vi alla mer eller mindre går och bär på kollektivt. Såren har lett in vårt samhälle i ett slags kollektiv beroendeproblematik med osunda kompensatoriska beteenden som följd. Istället bör vi skapa en hälsosam kultur där dessa trauman kan läkas, menar Banks. 

Såren KompensationHälsosam kultur
1. Upplevelse av bristÖverkonsumtionDet finns tillräckligt  
2.Värdelöshet   Bekräftelsebehov Alla känner sig värdefulla  Statusjakt Alla kan bidra med något  
3. Maktlöshet  Makt över andraMakt med andra Påverkansmöjligheter   4. Otrygghet Kontroll Alla känner sig trygga och blir                                                                                              lyssnade på  5. Separation  Idoldyrkan     Alla är delaktiga och känner Vi och dom gemenskap

Ett barn har hundra språk (och därtill hundra hundra hundra)

I vår kultur, och inte minst inom skolsystemet, görs ofta åtskillnad mellan huvud och kropp, mellan förnuft och fantasi, där huvudet och förnuftet ses som något överordnat. Jag tror att allt hänger ihop, att det finns oerhört många kombinationsmöjligeter att lära sig nya saken, inte minst genom att aktivera alla våra sinnen och stimulera vår fantasi. Inom Reggio Emila-pedagogiken arbetar man utifrån ett barn har hundra språk men berövas nittionio. Det gäller att även att få de nittionio språken att växa och blomstra.

Loris Malaguzzi, grundare av Reggio Emilia, skrev följande dikt:

Ett barn är gjort av hundra språk
Barnet har hundra språk
hundra händer
hundra tankarhundra 
sätt att tänka
att leka och att tala på
hundra alltid hundra
sätt att lyssna
att förundra att tycka om
hundra lustar att sjunga och förstå
hundra världar att uppfinna
hundra världar att drömma fram
Ett barn har hundra språk
(och därtill hundra hundra hundra)
men berövas nittionio.
Skolan och kulturen
skiljer huvudet från kroppen.
Man …