Fortsätt till huvudinnehåll

Det agnostiska manifestet

Stefan Einhorn har skrivit ett agnostiskt manifest med syfte att skapa en grund för dialog mellan människor med olika slags bakgrund, såväl religiösa som icke-relgiösa, som förhåller sig öppna till de metafysiska frågorna. Han vill skapa ett manifest för dem som inte anser att det vare sig är bevisat eller motbevisat att det finns en Gud och en verklighet bortom den vi kan erfara med våra sinnen och vårt medvetande.

Här har Stefan Einhorn öppnat en hemsida där alla kan lämna förslag till förbättringar av manifestet.

DET AGNOSTISKA MANIFESTET

Eftersom de skillnader och likheter som föreligger mellan världens religioner gör det sannolikt att den absoluta majoriteten av religioner, alternativt alla, innehåller såväl sanningar som osanningar, eftersom grundläggande skillnader i trosuppfattning mellan olika religioner är en anledning till att hotfulla problem, inklusive väpnade konflikter, har uppstått, eftersom vi inte har tillräcklig kunskap för att objektivt kunna besvara de andliga frågorna,eftersom det blir alltmer uppenbart att människan har ett grundläggande psykologiskt behov av att bevara en öppning mot oändligheten, en kanal mot det okända, eftersom mänskligheten står inför livsavgörande beslut i avseende på stora globala problem som hotar vår överlevnad, ställer vi oss bakom denna målsättning för det sunda förnuftet och den samtidiga ödmjukheten inför de ännu så länge olösta livsfrågorna. Vi stöder följande ställningstaganden:

1) Öppenhet. Även om människor kan ha en inre övertygelse om att det finns eller inte finns en metafysisk verklighet är det vår uppfattning att de andliga livsfrågorna ur ett förnuftsmässigt perspektiv inte har besvarats. Det är också med dessa ord vi definierar begreppet agnosticism.

2) Respekt. Varje människa har rätt att tro på och utöva sin andlighet/religion så länge det inte skadar vare sig dem själva eller annan part. På samma sätt har varje människa rätt att tro på frånvaron av en metafysisk verklighet eller förhålla sig öppen till livets mysterium.

3) Etik. I religioners kärna finns etiken, som beskriver ett förhållningssätt till medmänniskan och vår omvärld. Det är vår uppfattning att vare sig vi är troende på en metafysisk verklighet, avvisar denna hypotes eller förhåller oss öppna till dessa frågor betraktar vi strävan efter godhet mot medmänniskan som en grundläggande dogm.

4) Allas lika värde och möjligheter. Vi ansluter oss till tanken att alla människor har samma värde. Detta innebär att människor oberoende av till exempel religion, tro, etnicitet eller andlighet ska ha möjlighet att utveckla sin begåvning och eftersträva de mål som hon eller han har satt upp för sig själv.

5) Ödmjukhet. I medvetande om att en begränsad andel av mänsklighetens frågor ännu har kunnat besvaras med hjälp av vetenskaplig metodik understryker vi behovet av ett ödmjukt förhållningssätt i avseende på att det vi i dag betraktar som kunskap i framtiden kan komma att modifieras.

6) Sanningssökande. Människan drivs av ett grundläggande behov att förstå sig själv och den natur som vi är en del av. I vårt sökande efter sanningen kan vi vandra utmed de vägar som står oss till buds och med en öppenhet för den teoretiska möjligheten att även de stora livsfrågorna i en mer eller mindre avlägsen framtid kan öppna sig för en objektiv analys.

7) Gemensamt ansvar. Vi har alla, oberoende av tro, ett gemensamt ansvar för att vår värld och de varelser som bebor den ska leva sitt liv i trygghet, fred och i en strävan efter kunskap, visdom, välmående och lycka. Även om vår uppfattning om den bästa vägen in i framtiden kan skilja sig åt ska vi sträva mot att lösa våra åsiktsskillnader i samförstånd och aldrig glömma detta gemensamma ansvar.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Social permakultur

Permakulturdesign brukar vanligtvis användas vid planering av odling, men går även utmärkt att tillämpa på sociala processer, så kallad social permakultur. Starhawkskriver:
Att vårda grönsakerna i trädgården är mycket lättare än att vårda våra kontakter med de människor som bestämmer var grönsakerna ska planteras och vem som ska vattna dem. Att möta behoven hos kycklingar eller getter är mycket lättare än att möta dina grannars behov.
Här är några av Starhawks sociala permakulturprinciper:  (1) Ur relationer kommer överflöd Verkligt överflöd, oavsett om det mäts i trädgårdsproduktion eller extatisk upplevelse, har inte mycket att göra med hur många prylar vi har utan är snarare kopplat till hur rika de relationer som vi står i är. Starhawk uppmanar oss därför att värdera, vårda och värna våra relationer genom att ägna dem tid och uppmärksamhet. När konflikter uppstår avvisa inte bara människor utan lär dig verktyg och färdigheter så att du kan hantera dem. Uppmuntra din relation till ditt…

Ett barn har hundra språk (och därtill hundra hundra hundra)

I vår kultur, och inte minst inom skolsystemet, görs ofta åtskillnad mellan huvud och kropp, mellan förnuft och fantasi, där huvudet och förnuftet ses som något överordnat. Jag tror att allt hänger ihop, att det finns oerhört många kombinationsmöjligeter att lära sig nya saken, inte minst genom att aktivera alla våra sinnen och stimulera vår fantasi. Inom Reggio Emila-pedagogiken arbetar man utifrån ett barn har hundra språk men berövas nittionio. Det gäller att även att få de nittionio språken att växa och blomstra.

Loris Malaguzzi, grundare av Reggio Emilia, skrev följande dikt:

Ett barn är gjort av hundra språk
Barnet har hundra språk
hundra händer
hundra tankarhundra 
sätt att tänka
att leka och att tala på
hundra alltid hundra
sätt att lyssna
att förundra att tycka om
hundra lustar att sjunga och förstå
hundra världar att uppfinna
hundra världar att drömma fram
Ett barn har hundra språk
(och därtill hundra hundra hundra)
men berövas nittionio.
Skolan och kulturen
skiljer huvudet från kroppen.
Man …

Gerotranscendens - det positiva åldrandet

I vårt samhälle råder en stor upptagenhet av ungdomskultur i olika former. Det är från ungdomen det nya kommer, modet, musiken och många politiska rörelser. Media och kommersiella aktörer hänger på. Att bli äldre har låg status. Åldrandet göms undan på institutioner och/eller hamnar i mediaskugga.
Jag tror att vi skulle må bra av att se varje fas i livet, barndomen, ungdomspåren, medelåldern och ålderdomen, som något unikt och positivt med sina särskilda förtjänster, ungefär som årstidsväxlingarna i naturen.
Gerotranscendens,som ligger i linje med det här resonemanget, är en psykosocial utvecklingsteori om det positiva åldrandet. Teorins upphovsman är professor Lars Tornstam. På hemsidan finns mycket matnyttigt, bland annat beskrivs gerotrancendensens kännetecken som kan upplevas i varierande antal och olika mycket:
Förändrad tidsuppfattning En känsla av att vara barn, ungdom, vuxen, medelålders och gammal på en och samma gång! Man ser tillbaka på gamla livsupplevelser med nya och mer li…