tisdag 3 mars 2009

Mosaikism är kalejdoskopisk oändlighet

Sverre Holmsen hette en av min ungdoms absolut största hjältar. Han var författare och kosmopolit och pläderade hela sitt liv för mänsklighetens enhet och ett liv i samklang med naturen. Han föddes i Sydafrika av norska föräldrar, men växte upp i Sverige. I tonåren gick han till sjöss och kom att vistas en hel del i Kanada, Som författare bodde Holmsen på Tahiti, i Marocko och på Teneriffa och slutligen i Sverige. Han kom under livet i kontakt med en mängd olika kulturer och religioner, vilket kom att prägla hans livssyn.

Hans bok Sjungande korall, som är en djupdykning ner i polynesisk kultur, på sätt och vis lika rik som Paul Gauguins måleri, räknas som hans främsta roman. Reseskildringarna Morialand och Het horisont från Tanger i Marocko är också mycket läsvärda. Den förra handlar om mystiska resor i det inre, den senare är en impressionistisk reseskildring med många kloka tankar. Hans livsfilosofi, som han kallar mosaikism, har påverkat mig mycket genom åren. Så här beskriver han den i boken Globen runt:

Mosaikism är förverkligande av enhet. Så länge jag lever så är min sysselsättning att lägga mosaik. Ett fredligt sovrande och enande i olikhet är individens och mänsklighetens väg och räddning till större klarhet och ett bättre öde.

Livet är ständig flödande vågrörelse och växling, en ström av rytmisk kraft. Ensidighet är begränsning och strider mot livslagen. Alla våra små mänskliga klimat är beroende av varandra och bildar tillsammans ett enda klimat. Mosaikism är kalejdoskopisk oändlighet. Ensidighet är okunnighet och brist på rytm, vilket leder till mycket elände. Lägg mosaik och förena mångfalden till ett i dig. Splittring är svaghet och otakt. Samla ditt liv i tid, kraft och rytm till enhet och takt med den stora livsrytmen.

Mosaikism är stil och metod i psykologi, religion, filosofi, konst, litteratur, musik och vetenskap. Mosaikism är människa och mening. Med den skapas en bättre möjlighet för större koncentration, exakthet och därmed en lättare och rikare livsväg. Genom mosaikismen finner jag läge och kurs. Ty att navigera är att lägga mosaik. Att resa och leva är att navigera. Livet är en äventyrlig historia, en färd genom egendomliga sköna och farliga farvatten. Men den som vill kan lära sig livsnavigation. De som inte vill kan lägga sin farkost i torrdocka, färdas blint eller driva vind för våg till fara för sig själv och andra.

2 kommentarer:

Lallis - liv och leverne sa...

Väldigt intressant läsning:)
Och tack för din fina kommentar inne hos mig.
Jag kommer gärna tillbaka till din blogg flera gånger.
Kram Lallis

Martin sa...

Tack för kommentaren. Den värmde.