Fortsätt till huvudinnehåll

Den fria viljan

Jag tror på den fria viljan. Så som jag ser det hänger graden av fri vilja samman med hur medvetna vi är om vad som format oss som individer. Det handlar om barndom, kön, socialgrupp, etnicitet med mera. Ju större medvetenhet vi har om dessa faktorer desto större handlingsutrymme får vi, desto större är chansen att vi överskrider våra förutsättningar, desto lättare gör vi de val som är bra för oss och andra.

Många gånger har det varit främlingen, någon som kommer från en annan miljö än jag, som utmanat det jag tagit för självklart och på så sätt öppnat mina ögon. Andra gånger har det varit fråga om en medveten kartläggning av mitt förflutna för att försöka se de mönster som jag tagit över. Om vi inte medvetandegör oss själva är risken stor att vi begår samma misstag gång på gång. Och då är vår fria vilja mer beskuren.

Även om vi är medvetna om vad som format oss så är det nog ofta så att vi ändå delvis går vidare i gamla fotspår för vi behöver ju alla känna tillhörighet någonstans. Det är ju svårt att leva i ett ständigt flux för då tappar vi ju vår identitet och vårt sociala sammanhang.

Kommentarer

Fredrik sa…
...eller också tror vi oss ha ett stort handlingsutrymme därför att vi inte känner till de begränsade faktorerna.

En yngling kan känna sig oövervinnerlig. Unga idag känner sig ofta pessimistiska inför samhällets utveckling men optimistiska inför sina egna karriärmöjligheter.

Jag tror att det finns ett mått av fri vilja som är mer eller mindre artikulerat hos oss men en fri vilja måste sättas i praktik genom faktiska handlingar. De faktiska handlingarna begränsas av de begränsade möjligheter som vår omgivning erbjuder. Helt enkelt det gamla aktör- kontra strukturproblemet. Utan vilja kan man troligen inte utföra ens den enklaste sak men ju mer vilja man vill artikulera, desto mer friktion får man vara beredd på att möta i den (visserligen dynamiska) struktur vi opererar inom.
Martin sa…
Jag håller helt med om att omgivningen kan begränsa vårt handlingsutrymme, men jag vill tro att vi i samma takt som vi blir medvetna om de faktorer som formar våra val också har lättre att ingå i mer heterogena grupper där vi får möjlighet att utveckla nya sidor hos oss själva som vi inte kunnat göra inom den gruppen som vi fötts in i.
inger granberg sa…
En gång hörde jag en man säga om människors förmåga:
- Att det på en och samma gång är förvånande hur mycket och hur litet en människa kan.
Det där tänker jag på rätt ofta

Jag tror att det är detsamma med den fria viljan. Vi kan på en och samma gång påverka mycket litet och väldigt mycket med den.
Martin sa…
Inger, tack för orden! Jag lovar att meditera över dem.

Populära inlägg i den här bloggen

Social permakultur

Permakulturdesign brukar vanligtvis användas vid planering av odling, men går även utmärkt att tillämpa på sociala processer, så kallad social permakultur. Starhawkskriver:
Att vårda grönsakerna i trädgården är mycket lättare än att vårda våra kontakter med de människor som bestämmer var grönsakerna ska planteras och vem som ska vattna dem. Att möta behoven hos kycklingar eller getter är mycket lättare än att möta dina grannars behov.
Här är några av Starhawks sociala permakulturprinciper:  (1) Ur relationer kommer överflöd Verkligt överflöd, oavsett om det mäts i trädgårdsproduktion eller extatisk upplevelse, har inte mycket att göra med hur många prylar vi har utan är snarare kopplat till hur rika de relationer som vi står i är. Starhawk uppmanar oss därför att värdera, vårda och värna våra relationer genom att ägna dem tid och uppmärksamhet. När konflikter uppstår avvisa inte bara människor utan lär dig verktyg och färdigheter så att du kan hantera dem. Uppmuntra din relation till ditt…

Ett barn har hundra språk (och därtill hundra hundra hundra)

I vår kultur, och inte minst inom skolsystemet, görs ofta åtskillnad mellan huvud och kropp, mellan förnuft och fantasi, där huvudet och förnuftet ses som något överordnat. Jag tror att allt hänger ihop, att det finns oerhört många kombinationsmöjligeter att lära sig nya saken, inte minst genom att aktivera alla våra sinnen och stimulera vår fantasi. Inom Reggio Emila-pedagogiken arbetar man utifrån ett barn har hundra språk men berövas nittionio. Det gäller att även att få de nittionio språken att växa och blomstra.

Loris Malaguzzi, grundare av Reggio Emilia, skrev följande dikt:

Ett barn är gjort av hundra språk
Barnet har hundra språk
hundra händer
hundra tankarhundra 
sätt att tänka
att leka och att tala på
hundra alltid hundra
sätt att lyssna
att förundra att tycka om
hundra lustar att sjunga och förstå
hundra världar att uppfinna
hundra världar att drömma fram
Ett barn har hundra språk
(och därtill hundra hundra hundra)
men berövas nittionio.
Skolan och kulturen
skiljer huvudet från kroppen.
Man …

Fem kulturella sår

Sophy Banks, medgrundare till det som kallas inre omställning inom Omställningsnätverket, har med hjälp av deltagare på hennes workshops identifierat fem sår eller trauman i vår västerländska kultur som vi alla mer eller mindre går och bär på kollektivt. Såren har lett in vårt samhälle i ett slags kollektiv beroendeproblematik med osunda kompensatoriska beteenden som följd. Istället bör vi skapa en hälsosam kultur där dessa trauman kan läkas, menar Banks. 

Såren KompensationHälsosam kultur
1. Upplevelse av bristÖverkonsumtionDet finns tillräckligt  
2.Värdelöshet   Bekräftelsebehov Alla känner sig värdefulla  Statusjakt Alla kan bidra med något  
3. Maktlöshet  Makt över andraMakt med andra Påverkansmöjligheter   4. Otrygghet Kontroll Alla känner sig trygga och blir                                                                                              lyssnade på  5. Separation  Idoldyrkan     Alla är delaktiga och känner Vi och dom gemenskap