Fortsätt till huvudinnehåll

Vandringens inre och yttre dimensioner


För många handlar vandring inte bara om en yttre fysisk förflyttning utan lika mycket om en inre psykisk förflyttning, vilka påverkar varandra i ett dialektiskt samspel. Landskapet inverkar på det själsliga tillståndet och det själsliga tillståndet påverkar hur vi uppfattar landskapet så det ibland är svårt att finna ut vad det ena börjar och det andra slutar. 

Lama Anagarika Govinda skildrar detta förhållande med betoning på den inre dimensionen i boken De vita molnens väg - ett buddhistisk pilgrims upplevelser i Tibet:

En pilgrimsresa skiljer sig från en resa framförallt därigenom, att den inte är bunden till en i förväg fastställd plan eller ställs mot ett i förväg bestämt mål, utan bär sin mening i sig själv i det att det följer en ”hjärtans trängtan”, som kommer till uttryck på två plan: det själsliga och fysiska. Det är en rörelse inte bara i det yttre, utan också i det inre rummet, en rörelse, vars spontanitet ligger i allt levandes väsen och som alltid tar sin utgångspunkt i det inre. 

Pilgrimsfärden i det yttre rummet blir således en spegelbild av en inre rörelses eller utveckling mot ett ännu okänt avlägset mål, som emellertid finns nedlagd som ett frö redan i denna rörelse. Ut detta spirar beredvilligheten att överskrida det kändas och förtrognas horisonter, villigheten att acceptera människor och miljöer som delar av vår bestämmelse och tron på det meningsfulla i allt skeende, som står i samklang med vår egen tillvaros djup och ett större livs helhet.

Så som ett vitt sommarmoln svävar fritt i samklang med himmel och jord och drar från horisont till horisont med vindarna, så överlämnar sig pilgrimen åt det större livets ström, det liv som stiger upp ut djupet av hans väsen och för honom över avlägsna horisonter till mål, som ännu är fördolda för honom men som hela tiden existerar.



Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Social permakultur

Permakulturdesign brukar vanligtvis användas vid planering av odling, men går även utmärkt att tillämpa på sociala processer, så kallad social permakultur. Starhawkskriver:
Att vårda grönsakerna i trädgården är mycket lättare än att vårda våra kontakter med de människor som bestämmer var grönsakerna ska planteras och vem som ska vattna dem. Att möta behoven hos kycklingar eller getter är mycket lättare än att möta dina grannars behov.
Här är några av Starhawks sociala permakulturprinciper:  (1) Ur relationer kommer överflöd Verkligt överflöd, oavsett om det mäts i trädgårdsproduktion eller extatisk upplevelse, har inte mycket att göra med hur många prylar vi har utan är snarare kopplat till hur rika de relationer som vi står i är. Starhawk uppmanar oss därför att värdera, vårda och värna våra relationer genom att ägna dem tid och uppmärksamhet. När konflikter uppstår avvisa inte bara människor utan lär dig verktyg och färdigheter så att du kan hantera dem. Uppmuntra din relation till ditt…

Ett barn har hundra språk (och därtill hundra hundra hundra)

I vår kultur, och inte minst inom skolsystemet, görs ofta åtskillnad mellan huvud och kropp, mellan förnuft och fantasi, där huvudet och förnuftet ses som något överordnat. Jag tror att allt hänger ihop, att det finns oerhört många kombinationsmöjligeter att lära sig nya saken, inte minst genom att aktivera alla våra sinnen och stimulera vår fantasi. Inom Reggio Emila-pedagogiken arbetar man utifrån ett barn har hundra språk men berövas nittionio. Det gäller att även att få de nittionio språken att växa och blomstra.

Loris Malaguzzi, grundare av Reggio Emilia, skrev följande dikt:

Ett barn är gjort av hundra språk
Barnet har hundra språk
hundra händer
hundra tankarhundra 
sätt att tänka
att leka och att tala på
hundra alltid hundra
sätt att lyssna
att förundra att tycka om
hundra lustar att sjunga och förstå
hundra världar att uppfinna
hundra världar att drömma fram
Ett barn har hundra språk
(och därtill hundra hundra hundra)
men berövas nittionio.
Skolan och kulturen
skiljer huvudet från kroppen.
Man …

Fem kulturella sår

Sophy Banks, medgrundare till det som kallas inre omställning inom Omställningsnätverket, har med hjälp av deltagare på hennes workshops identifierat fem sår eller trauman i vår västerländska kultur som vi alla mer eller mindre går och bär på kollektivt. Såren har lett in vårt samhälle i ett slags kollektiv beroendeproblematik med osunda kompensatoriska beteenden som följd. Istället bör vi skapa en hälsosam kultur där dessa trauman kan läkas, menar Banks. 

Såren KompensationHälsosam kultur
1. Upplevelse av bristÖverkonsumtionDet finns tillräckligt  
2.Värdelöshet   Bekräftelsebehov Alla känner sig värdefulla  Statusjakt Alla kan bidra med något  
3. Maktlöshet  Makt över andraMakt med andra Påverkansmöjligheter   4. Otrygghet Kontroll Alla känner sig trygga och blir                                                                                              lyssnade på  5. Separation  Idoldyrkan     Alla är delaktiga och känner Vi och dom gemenskap