onsdag 19 december 2012

Ett barn har hundra språk (och därtill hundra hundra hundra)

I vår kultur, och inte minst inom skolsystemet, görs ofta åtskillnad mellan huvud och kropp, mellan förnuft och fantasi, där huvudet och förnuftet ses som något överordnat. Jag tror att allt hänger ihop, att det finns oerhört många kombinationsmöjligeter att lära sig nya saken, inte minst genom att aktivera alla våra sinnen och stimulera vår fantasi. Inom Reggio Emila-pedagogiken arbetar man utifrån ett barn har hundra språk men berövas nittionio. Det gäller att även att få de nittionio språken att växa och blomstra.

Loris Malaguzzi, grundare av Reggio Emilia, skrev följande dikt:

Ett barn är gjort av hundra språk
Barnet har hundra språk
hundra händer
hundra tankarhundra 
sätt att tänka
att leka och att tala på
hundra alltid hundra
sätt att lyssna
att förundra att tycka om
hundra lustar att sjunga och förstå
hundra världar att uppfinna
hundra världar att drömma fram
Ett barn har hundra språk
(och därtill hundra hundra hundra)
men berövas nittionio.
Skolan och kulturen
skiljer huvudet från kroppen.
Man ber barn;
att tänka utan händer
att handla utan huvud
att lyssna men inte tala
att begripa utan glädjen i
att hänföras och överraskas
annat än till påsk och jul.
Man ber dem:
att bara upptäcka
den värld som redan finns och
av alla hundra
berövar man dem nittionio
Man säger dem:
att leken och arbetet
det verkliga och det inbillade
vetenskapen och fantasin
himlen och jorden
förnuftet och drömmarna
är företeelser
som inte hänger ihop.
Man säger dem:
att det inte finns hundra
Men barnet säger:
Tvärtom, det är hundra som finns.


4 kommentarer:

Gabrielle Björnstrand sa...

Tycker mycket om detta: Frågan är väl hur det kan appliceras i praktiken.

En som idag bryr sig om barnets lärande på ett liknande sätt är Sir Ken Robinson. Länk: http://www.ted.com/talks/ken_robinson_says_schools_kill_creativity.html

Allt gott på det nya året!

Martin sa...

Tack för länktips! :-) Jag tycker att förskolan är bättre att ta hänsyn till helan barnet.. Sedan händer tyvärr något vid skolstraten. Då börjar barnet mest betraktas som en hjärna. Utomhuspedagogiken som vinner allt mer terräng kan kanske vara ett alternativ :-)

Hildas hem - Sofia sa...

Hej Martin! Jag ville egentligen bara säga hej och tacka för det du skrev på min blogg. Jag har hört talas om ert projekt och tycker att det verkar mycket bra. Alla insatser som kan göras för att minska påfrestningarna på miljön - men för den sakens skull ändå inte sluta att njuta av livet - är beundransvärda. Och oftast är det ju inte ens svårare att leva ett grönt liv - bara skönare :)

Stort lycka till med ert projekt!
//Sofia

Martin sa...

Tack för dina goda tankar Sofia! Ett fossilfritt samhälle, som Omställningsrörelsen arbetar för, kommer måhända bli ett samhälle med högre livskvalitet där det också finns tid att njuta av livet, inte minst i det lilla :-)