Genom århundranden har det pågått en kamp huruvida det är känslan eller förnuftet som ska styra oss människor. Pendeln har slått mellan rationalitet och emotionalitet, något vi inte minst ser i konsthistorien där klassicistiska och romantiska stilideal avlöst varandra. Jag tror på en syntes mellan känsla och förnuft. Kanske har denna syntes aldrig uttrycks vackare än så här.
Förnuftet och känslan är rodret och seglen hos er
själ, när den färdas över haven.
Om seglen och rodret bryts sönder kastas ni omkring
och tvingas driva för vinden eller blir liggande still
på öppna haven.
Ty om förnuftet ensam härskar, är dess kraft
begränsad, och lidelsen - om den ej tyglas - blir till
en eld som brinner till sitt eget fördärv.
Låt därför er själ lyfta ert förnuft till passionens höjder
och jubla. Och låt den styra er känsla med förnuftets
hjälp så att er lidelse må återuppstå varje dag och
som Fågel Fenix uppstiga ur sin egen aska.
Ur Profeten av Kahlil Gibran
Förnuftet och känslan är rodret och seglen hos er
själ, när den färdas över haven.
Om seglen och rodret bryts sönder kastas ni omkring
och tvingas driva för vinden eller blir liggande still
på öppna haven.
Ty om förnuftet ensam härskar, är dess kraft
begränsad, och lidelsen - om den ej tyglas - blir till
en eld som brinner till sitt eget fördärv.
Låt därför er själ lyfta ert förnuft till passionens höjder
och jubla. Och låt den styra er känsla med förnuftets
hjälp så att er lidelse må återuppstå varje dag och
som Fågel Fenix uppstiga ur sin egen aska.
Ur Profeten av Kahlil Gibran
Kommentarer