Fortsätt till huvudinnehåll

Djupekologins sju principer


1972 myntade den norska filosofen Arne Naess (1912-2009) begreppet djupekologi som han ställer mot grundekologi för att karaktärisera två hållningar inom miljörörelsen som närmar miljöproblemen på olika nivåer, vilket också påverkar vilka åtgärder som sätts in. Han gör följande distinktion:

Den grundekologiska rörelsen har bara två syften: bekämpa utsläpp och bekämpa exploateringen av naturresurser. Syftena ses som separerade från mer omfattande problem som berör livsstil, ekonomiska system, maktstrukturer och olikheter mellan och inom länder.

Den djupekologiska rörelsen har samma huvudsyften som den grunda rörelsen, men tolkar dem inom en vidare och djupare ram. Realiserandet av dessa innebär en livsstilsförändring bland majoriteten av jordens befolkning. En sådan förändring kan inte genomföras utan reformer som får konsekvenser för alla aspekter av det mänskliga livet

Den djupekologiska rörelsen har varit oerhört inflytelserik. Den har varit en viktig impulsgivare till den gröna rörelsen och miljöpartier jorden runt.

Naess karaktäriserar den djupekologiska rörelsen genom att föreslå sju grundläggande principer:

1. Systemorienteringen. 
2. Biosfärisk egalitarism - i princip.
3. Principer för mångfald och symbios.
4. Antiklasshållning.
5. Kampen mot föroreningar och exploatering av naturresurser.
6. Komplexitet, inte komplikation. 
7. Lokalt självstyre och decentralisering.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Ett barn har hundra språk (och därtill hundra hundra hundra)

I vår kultur, och inte minst inom skolsystemet, görs ofta åtskillnad mellan huvud och kropp, mellan förnuft och fantasi, där huvudet och förnuftet ses som något överordnat. Jag tror att allt hänger ihop, att det finns oerhört många kombinationsmöjligeter att lära sig nya saken, inte minst genom att aktivera alla våra sinnen och stimulera vår fantasi. Inom Reggio Emila-pedagogiken arbetar man utifrån ett barn har hundra språk men berövas nittionio. Det gäller att även att få de nittionio språken att växa och blomstra.

Loris Malaguzzi, grundare av Reggio Emilia, skrev följande dikt:

Ett barn är gjort av hundra språk
Barnet har hundra språk
hundra händer
hundra tankarhundra 
sätt att tänka
att leka och att tala på
hundra alltid hundra
sätt att lyssna
att förundra att tycka om
hundra lustar att sjunga och förstå
hundra världar att uppfinna
hundra världar att drömma fram
Ett barn har hundra språk
(och därtill hundra hundra hundra)
men berövas nittionio.
Skolan och kulturen
skiljer huvudet från kroppen.
Man …

Gerotranscendens - det positiva åldrandet

I vårt samhälle råder en stor upptagenhet av ungdomskultur i olika former. Det är från ungdomen det nya kommer, modet, musiken och många politiska rörelser. Media och kommersiella aktörer hänger på. Att bli äldre har låg status. Åldrandet göms undan på institutioner och/eller hamnar i mediaskugga.
Jag tror att vi skulle må bra av att se varje fas i livet, barndomen, ungdomspåren, medelåldern och ålderdomen, som något unikt och positivt med sina särskilda förtjänster, ungefär som årstidsväxlingarna i naturen.
Gerotranscendens,som ligger i linje med det här resonemanget, är en psykosocial utvecklingsteori om det positiva åldrandet. Teorins upphovsman är professor Lars Tornstam. På hemsidan finns mycket matnyttigt, bland annat beskrivs gerotrancendensens kännetecken som kan upplevas i varierande antal och olika mycket:
Förändrad tidsuppfattning En känsla av att vara barn, ungdom, vuxen, medelålders och gammal på en och samma gång! Man ser tillbaka på gamla livsupplevelser med nya och mer li…

Samiska ord för snö

Jag fascineras av de vita vinterfjällen. Snön lugnar och utgör en projektionsyta för mina tankar och känslor. Jaget framstår i tydligare relief.

Det finns många sorters snö som endast ett tränat öga kan se. Samerna har under århundraden skapat ett stort antal ord för snö. Nedan ett litet urval från den utmärkta boken Snö - en renskötare berättaravYngve Ryd. Kunskapen kommer från en man vid namn Johan Rassa som ägnat hela sitt liv åt renskötsel i Sarek och Badjelánnda

gálav före där skidorna sjunker djupt i lös vintersnö
guolldo snöstorm
habllek lätt luftig dammsnö
jiega is
muohta snö
njáhtso blöt snö
ridne snö i träden
ruohkadagá barblåsta fläckar på kalfjället, vindblotta
siebla genomblöt snö om våren
sjålkkå trampad, hård och slät snö
soavlle sjövatten blandat med snö ovanpå isen
suohpa snöbro över bäck på sommaren
säásj gammal grov lös snö, rinner som grovsalt
tjarvva skare
tjiegar område där renarna gräver i snön och äter
tsievve hård snö som renarna inte gräver igenom
vahtsa lite nysnö
åppås orörd …