Fortsätt till huvudinnehåll

Inlägg

Sociokrati

På senare år har en ny metod vuxit fram som heter sociokrati för att fördjupa demokratin och minska konflikter i organisationer. Organisationer som leds utifrån sociokratiska principer blir, enligt förespråkarna, med dynamiska och flexibla och därmed effektiva och uthålliga i en föränderlig värld. Sociokratin växer stark för närvarande och blir allt vanligare i bogemenskaper och andra gemensamhetsprojekt. Sociokrati kommer från grekiskans och latinets socius (sällskap) och kratein (att styra).  Ett grundläggande begrepp inom sociokratin är SAMTYCKE  som används vid beslutsfattande så att alla i gruppen blir hörda och dess kollektiva kompetens tas tillvara. Beslutsfattandet sker i följande steg. (1) Förslaget presenteras. (2) Runda med klargörande frågor så att alla förstår förslaget. (3) Kort reaktionsrund då alla får säga vad det tycker om förslaget, både positivt och negativt. (4) Samtyckesrunda då man antingen säger ja till förslaget eller gör invändningar mot förslage...
Nya inlägg

Fem löften

Ibland är det lätt att tappa fokus i våra liv. Vad som verkligen är viktigt och betyder något glömmer vi ofta bort i vår splittrade vardag. Det kan gälla såväl i relation till sig själv, andra, naturen som världen i stort. Varje dag har jag för avsikt att göra någon slags skillnad för världen, om aldrig så liten. I denna min ambition finner jag stöd i Joanna Macys Fem löften . Jag ska försöka läsa dem varje morgon, meditera över dess innehåll för hitta något jag kan göra under dagen, något som gör skillnad för någon eller några runt vår Planet, i det lilla eller det stora. FEM LÖFTEN Jag lovar mig själv och var och en av er: - Att varje dag engagera mig i vår världs läkning och i alla varelser väl. - Att leva med försiktighet och utöva så lite våld som möjligt på jorden när det gäller den mat, de produkter och den energin jag konsumerar. - Att hämta styrka och ledning från den levande jorden, från våra förfäder, framtida varelser och mina bröder och systrar bland alla arter. - Att stöt...

12 steg till lycka

De flesta av oss ställer då och då frågan om vad som gör oss lyckliga i livet. Det är ju förstås i hög grad individuellt, men lyckoforskaren Sonja Lyubomirsky och hennes forskarlag har ändå sett vissa generella mönster. Hennes grundtes är att 50 procent av vår förmåga till lycka är genetisk bestämd, 10 procent beror på omständigheter och 40 procent kan vi påverka själv. Det känns ju väldigt förtröstansfullt! Följande är påverkbart enligt Luybomirsky:  12 STEG TILL LYCKA 1. Var tacksam! Tänk det, säg det, skriv ner det – påminn dig regelbundet om vad du faktiskt har. Ett tips är att varje kväll skriva ner tre saker du är tacksam över under dagen som har gått. Det kommer öppna dina ögon för allt bra i ditt liv och öva upp din tacksamhetskänsla. 2. Odla din optimism. Fantisera om drömscenariot för ditt liv. Tro på att glaset är halvfullt. 3. Undvik överanalyser och social jämförelse . Se till att distrahera dig själv när du börjar snegla på grannens framgång. 4. Välgörenhet . Gör goda...

Två berättelser

I boken  The More Beautiful World Our Hearts Know Is Possible menar Charles Eistenstein att det idag existerar två diametralt olika berättelser om världen, två parallella och icke kompatibla världsbilder som håller på att avlösa varandra. Som Ursala K Le Guin skriver: Det var en gammal berättelse som inte längre var sann… Du vet att sanningen kan träda ut ur berättelser. Vad som var sant blir meningslöst, även en lögn, eftersom sanningen har gått till en annan berättelse. Källans vatten stiger upp på en annan plats.    Den ena, berättelsen om separation,  Story of Separation , är på väg att dö medan den andra, berättelsen om samhörighet,  Story of Interbeing , är på väg att födas, skriver  Eistenstein. Det rör sig om en transformation, en värderingsförskjutning, ett slags paradigmskifte och nu befinner vi oss mitt emellan dessa berättelser, i ett slags vakuum.   Denna omvandling har både en intern och en extern aspekt. Den förra handlar om up...

Jag och Du

Den judiske filosofen Martin Buber (1878-1965) skriver i boken Jag och Du att människans jag är tvåfaldig, vilket kommer till uttryck i grundorden Jag-Du och Jag-Det. Jaget i båda dessa grundord skiljer sig även åt. I det förra fallet framträder Jaget som en person, vilken står i relation till andra personer, i det andra fallet som en individ, vilken avgränsar sig från andra individer. Grundordet Du-Jag kan bara uttalas med en människas hela väsen. Jag blir till i förhållande till Duet; i det jag blir till som Jag säger jag Du. Det levande, närvarande, ömsesidiga mötet i nuet är här centralt. Därför är Jag och Du inga fasta kategorier utan ständigt stadda i förvandling.  I grundordet Jag-Det är man däremot ting, objekt, för varandra, som man kan begagna, beskriva eller lära känna.Tingtillvaron, i vilken det råder oinskränkt orsaksbundenhet, är statisk, utan relationer och har bara ett förgånget.  Personen i Jag och Du säger ”Jag är”, individen i Jag och Det...

Dualistiska maktordningar enligt Val Plumwood

                                   Under 1600-talet ägde den så kallade vetenskapliga revolutionen rum i Europa där både upplysningen o ch moderniteten har sina rötter. En centralgestalt under denna tid var filosofen  René Descartes (1595-1650), som delade in världen i två substanser: en tänkande(andlig) substans,  res cogitas , och en utsträckt(materiell) substans , res existensa . Gud och människan har själ och förnuft, vilket tillhör res cogitans, allt övrigt, människans kropp och naturen, tillhör res exstensa. Djur såg han till exempel som automater. Denna världsbild är dualistisk till skillnad från en monistisk världsbild utgående från en substans eller pluralistisk världsbild utgående från en mångfald av substanser. Den ekofeministiska filosofen Val Plumwod (1939-2008) ger i boken Feminism and the Mastery of Nature...

Ett omätligt moln kring ett högt berg

På annandag jul hade jag förr som tradition att gå och se Ingmar Bergmans episka film Fanny och Alexander . Det blev fem magiska timmar på Hagabion i Göteborg. En av de starkaste scenerna i filmen är när juden Isak Jacobi, spelad av Erland Josephsson, läser en text ur en liten men tjock bok. Scenen utstrålar en underlig närvaro. I starka bilder målas en berättelse upp om kulturens aldrig sinande kraft såsom jag tolkar den. När vi har det som svårast finns det alltid något ur vårt rika kulturarv att identifiera oss med, någon med liknande erfarenheter. I detta kan vi alla finna tröst, dricka oss otörstiga och få nya krafter att möta livet igen. När vi kommer in i handlingen befinner sig en yngling och en äldre man i en skog. De har tillsammans med andra människor vandrat längs en oändligt landsväg där solens eld bränner från morgon till kväll. Men kvällen speglar sitt sitt klara öga i skogens skymning. Vattnet sorlar outtröttligt, det strömmar genom skogarna, det blir...