Fortsätt till huvudinnehåll

Social permakultur



Permakulturdesign brukar vanligtvis användas vid planering av odling, men går även utmärkt att tillämpa på sociala processer, så kallad social permakultur. Starhawk skriver:
Att vårda grönsakerna i trädgården är mycket lättare än att vårda våra kontakter med de människor som bestämmer var grönsakerna ska planteras och vem som ska vattna dem. Att möta behoven hos kycklingar eller getter är mycket lättare än att möta dina grannars behov.

Här är några av Starhawks sociala permakulturprinciper:
 (1) Ur relationer kommer överflöd
Verkligt överflöd, oavsett om det mäts i trädgårdsproduktion eller extatisk upplevelse, har inte mycket att göra med hur många prylar vi har utan är snarare kopplat till hur rika de relationer som vi står i är. Starhawk uppmanar oss därför att värdera, vårda och värna våra relationer genom att ägna dem tid och uppmärksamhet. När konflikter uppstår avvisa inte bara människor utan lär dig verktyg och färdigheter så att du kan hantera dem. Uppmuntra din relation till ditt inre också. När du möter dina egna skuggor och utvecklar dina egna styrkor kommer dina relationer med andra att berikas och fördjupas.

(2) Känn igen och arbeta med mönster
Permakultur lär oss att studera mönster i naturen och tillämpa den kunskapen när vi designar en odling. Vi kan också leta efter sociala mönster. Hierarkiska mönster är vi välbekanta med, men när vi försöker arbeta tillsammans utanför en ledar- och kontrollstruktur möter vi olika utmaningar. Att lära känna igen dem kan hjälpa oss att strukturera våra grupper mer effektivt, menar Starhawk. Samarbetskonstruktioner skiljer sig från hierarkiska strukturer genom att kommunikationen är mer komplex. I en hierarki vet vi i allmänhet om vem vi rapporterar till och var vi befinner oss på stegen. I en samarbetsgrupp finns det många möjliga vägar för kommunikation, inte heller någon ledare som kan komma in och redan ut saker för oss. Därför behöver gruppen ha kunskaper i kommunikation, konflikthantering, förlikningsprocesser och hur man skriver tydliga avtal.

(3) Göd det som du vill se växa
Industriellt jordbruk fungerar enligt principen "Döda skadedjuren!" Dessa angrips med kemiska bekämpningsmedel. Ekologiska jordbrukare skapar istället en hälsosam jord som ger vad våra växter behöver så de kan avvisa skadedjuren. Insektsskador ses som information om att det råder en obalans i systemet. I våra sociala relationer återkommer vi ofta till "Döda skadedjuren!" Istället för att attackera de människor vars beteenden försöker driva ut någon eller några ur gruppen kan vi se på konflikter som information, att något i gruppen är obalanserat, att vi skapat en livsmiljö som tillåter destruktivt beteende. Istället föreslår Starhawk att vi ska fråga oss hur ger vi ger en konkurrensfördel åt de beteenden vi vill ha.

(4) Värdera mångfald
I naturen ger mångfalden en motståndskraft mot yttre förändringar. I grupper kan en mångfald av åsikter, etnicitet, åldrar, erfarenheter och social bakgrund erfarenheter bredda vårt perspektiv och få oss att se flera aspekter av ett problem, vilket är en stor styrka som ökar resiliensen, menar Starhawk.

(5) Utveckla en kultur som präglas av tillit, respekt och vänlighet
Tillit byggs upp genom att vi delar med oss av våra liv och känslor, att vi sporrar människor att passionerat argumentera för sina idéer och positioner samtidigt som motståndarna respekteras, att vi tar vårt ansvar och att vi delar på risker. Vänlighet, respekt, medkänsla och uppmuntran fungerar med Starhawk ord som kompostens beståndsdelar - de matar de positiva impulserna. När vi respekterar varandras idéer, tänker väl om varandras motiv och stöttar varandras visioner skapar vi en kompost där kreativiteten blomstrar.

Dessa fem principer ska bara ses som en skiss på hur vi kan börja titta på våra mänskliga grupper som ekologier, enligt Starhawk. När vi blir mer skickliga på att vårda våra mänskliga relationer blir alla aspekter av vårt arbete effektivare. I denna för jorden så avgörande tid behöver vi styrkan hos glada, kreativa, effektiva och kärleksfulla grupper så vi rör oss framåt. När vi blir lika skickliga i vår mänskliga växelverkan som vi är som  trädgårdsdesigners, kommer vi bli en oövervinnlig helande kraft för våra samhällen och vår jord.


Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Att vara stark är inte att aldrig falla

1986 skrev Marie Fredriksson Anthony dikten  Att vara stark.  Hon hade råkat ut för en svår olycka och Fredrik Belfrage i Go´morron   gjorde ett inslag om "vägen tillbaka". Hon fick vid två tillfällen läsa dikten i TV och den blev mycket populär. Hon fångar i dikten något djupt allmänsmänkligt, tycker jag. Dikten stärker oss och gör oss mer hoppfulla, även   när livet upplevs som allra svårast. ATT VARA STARK  Att vara stark är inte att aldrig falla att alltid veta att alltid kunna Att vara stark är inte att alltid orka skratta att hoppa högst eller vilja mest Att vara stark är inte att lyfta tyngst att komma längst eller att alltid lyckas Att vara stark är att se livet som det är Att acceptera dess kraft och ta del av den Att falla till botten slå sig hårt och alltid komma igen Att vara stark är att våga hoppas när ens tro är som svagast Att vara stark är att se ett ljus i mörkret och alltid kämpa för att nå

Det händer något

Jag tycker den här dikten är mycket vacker och trösterik. Den handlar om drömmen att uppgå i naturen, ja i hela världsalltet, när man lämnar detta livet. Längtan efter evigt liv uttrycks också i dikten. När en människa dör lever hon vidare i trädens sus och gräsets viskningar. Det händer något Det händer något med naturen när en människa dör Träden som sett oss födas stillnar och förtätas i sin grönska De minns oss i sina årsringar Gräset som böjt sig under våra fötter reser sig segervisst i sin tystnad När en människa dör flyttar hon in i träden och gräset. Därför susar det alltid av liv när vinden går genom träden och får gräset att viska. Peter Curman

Samarbetsspel

Skördespelet och Farmors hus har varit alla mina tre barns favoritspel. I det förra så försöker man skörda så mycket grönsaker som är möjligt innan vintern kommer. I det senare vandrar man till farmors hus och möts på vägen av flera hinder som man med hjälp av sin fantasi måste övervinna. Alla tjänar på att samarbeta för att nå målet. Spelen är producerade av det nu avsomnade arbetskooperativet Spelverket och går under beteckningen samarbetsspel. Kai Blomqvist var med och grundade Spelverket 1982. Hoppas att det kan återuppstå igen. I en intervju med honom på sajten Blaff kan man läsa: Spelens minsta gemensamma nämnare är samarbete; att lösa ett problem tillsammans snarare än tävla mot varandra. För många är tanken på samarbete och spel lika oförenlig som vatten och olja. Dokusåporna har gjort sitt segertåg i tv:s programtablåer. Deltagarna kämpar mot varandra för att vinna mannen, kvinnan eller miljonen. Och många av de nya brädspelen - som Gladiatorerna - går ut på att sopa banan