En drömmare med öppna ögon

Här   beskrev jag tre berättelsen som uppstått som olika svar på vår tids stora kriser. De var hämtade från boken  Active Hope – How to Face the Mess We are in Without Going Crazy  av Joanna Macy och Chris Johnstone. Författarna har även utvecklat en metodik som går under namnet  Work that Reconnects  som består av en serie övningar som i slutändan syftar till att skapa ett  aktivt hopp  om att en annan värld är möjlig och att vi alla på olika sätt kan bidra till dess tillkomst. Joanna Macy beskriver metodiken här:  Huvudsyftet med Work that Reconnected är att hjälpa människor att lägga märke till och uppleva sina naturliga band till varandra och till de systemiska och självläkande krafterna i livets väv så att de blir stimulerade och motiverade att ta en aktiv roll i skapandet av en hållbar civilisation.  Man kan se Works that  Reconnected som en spiral som beskriver en resa genom fyra på varandra följande steg:  (1)  Tacksamhet  (2)   Hedra smärtan   (3)  Se med nya

Pjotr Kropotkin (1842-1921), en rysk furste, naturforskare, geograf, agitator, revolutionär och anarkist, hävdade att det inte är konkurrensen utan solidariteten som är huvudfaktorn i evolutionen.                                            I likhet med Jean-Jacques Rousseau ser Kropotkin naturtillståndet som något i huvudsak gott, vilket präglas av en hög moralisk standard. Thomas Hobbes representerar deras absoluta motsats i det att han ser naturtillståndet som ett ”allas krig mot alla”. Människan är, enligt honom, till sin natur egoistisk och inriktad på överlevnad, samma ideal som kom att råda inom marknadskapitalismen. Detta drag finns även hos Charles Darwin i hans tal om ”kampen för tillvaron.” Både Darwin och Kropotkin tar sin utgångspunkt i biologin, men kommer till olika slutsatser. För Kropotkin präglas naturtillståndet av inbördes hjälp, men inte enbart. Det är dock ett framgångskoncept.  De djurarter där individens kamp har reducerats mest och utövningen av inb

Att leva starkt och mycket, famna livet i hela dess höjd, bredd och djup, är att leva passionerat. Ett helhjärtat leverne, när vi lever öppet och nyfiket, då vi säger Ja till livets mångfald, får oss att transcendera, överskrida våra gränser. Det tar oss till på mentala rum där vi aldrig tidigare varit. Livet är i sanning ett spännande äventyr!  I boken Passionskoden presenterar Eva Sanner sexton olika förslag på hur vi kan leva mer passionerat utan att skada oss själva, andra och den planet vi bebor.  (1) Njut av att vara människa (2) Lev kroppen lycklig (3) Tro inte på dina tankar (4) Bli vän med dina känslor (5) Våga vara du (6) Finn din flock (7) Lev i nuet (8) Var nyfiken (9) Gör det du är rädd för (10) Släpp kontrollen (11) Gör det du blir glad av (12) Ge till andra (13) Tacka för allt (14) Använd din tid (15) Bryt ditt beroende (16) Du är många

I boken De samiska vandringsrösten - jag är kunskapen återkommer den samiska kulturarbetaren Laila Spik till begreppet inre kunskap som kan beskrivas som ett intuitivt känslomässigt förhållningssätt till världen. Så länge man upplever livet bara genom sinnenas dagsperspektiv - på ytan - är man blind. Man behöver förvärva mörkerseende för att få verklig kunskap. Laila berättar att hennes föräldrar gav henne kunskap om tillvarons andra, osynliga sida, där skuggan men också den verkliga visheten finns. Denna inre kunskap, ett uttryck för hjärtats intelligens, uppnår man i stillhet, tystnad, ensamhet, i drömmen, när man är i sin kropp och tar god tid på sig, genom att känna in och lyssna av med ett öppet sinne, något vi förlorat i vår normalitetskultur som endast präglas av dagsperspektivet, av hjärnans intelligens, av ett yttre kunskapssökande där rationalitet och effektivitet är ledord. Laila och samerna har en speciell relation till natten och vintermörkret. Natten

För mig är barfotagång oerhört välgörande. Jag går försiktigt på skilda underlag: gräs, sand, lingonris, tallkottar, mjuka mosskuddar, varma lavaklädda stenar och vassa havstulpanklippor. Jag försöker lägga märke till skillnader mellan hårt och mjukt, kallt och varmt, torrt och vått samt alla andra nyansskillnader mellan underlagen. Det är en angenäm upplevelse, en lisa för kropp och själ, en pågående fotzonterapeutisk behandling. Fotsulorna är likt handflatorna mycket känslig för olika slags beröring, men dåligt tränade i vår sko- och strumpförsedda kultur. Nu får jag äntligen direktkontakt med naturen, med Moder Jord, utan några förmedlande länkar. Ett slumrande sinne, ett känslospröt ut i världen, har återupptäckts som aktiverar mitt ekologiska undermedvetna.  Det skulle inte förvåna mig om man inom en snar framtid kan erhålla barfotapromenader på läkarrecept.

Så länge jag minns har jag alltid älskat horisonter och varit nyfiken på vad som döljer sig bortom dem, både bokstavligt och bildligt. Men det fodras mod och styrka att våga utmana och överskrida horisonterna, att byta trygghet mot otrygghet, att kasta sig ut i det okända, att riskera bli av med sina fördomar... Handtaget till styrpaddeln darrar av iver,  paddeln som heter Kautu-ki-te-rangi.  Den styr mot en horisont som knappast är skönjbar,  mot horisonten som lyftes framför oss,  mot horisonten som alltid drar sig tillbaka,  mot horisonten som alltid kommer närmare,  mot horisonten som alltid föder tvivel,  mot horisonten som ingjuter skräck.  Horisonten med dold styrka,  den aldrig överskridna, aldrig genomträngda...  De fallande skyarna ovanför,  de rasande sjöarna under oss  spärrar den okända väg,  som vår farkost måste gå.   -  Traditionell polynesisk sång

Sophy Banks, medgrundare till det som kallas inre omställning inom Omställningsnätverket ,  har med hjälp av deltagare på hennes workshops identifierat fem sår eller trauman i vår västerländska kultur som vi alla mer eller mindre går och bär på kollektivt. Såren har lett in vårt samhälle i ett slags kollektiv beroendeproblematik med osunda kompensatoriska beteenden som följd. Istället bör vi skapa en hälsosam kultur där dessa trauman kan läkas, menar Banks.  Såren                                          Kompensation         Hälsosam kultur   1. Upplevelse av brist               Överkonsumtion         Det finns tillräckligt   2. Värdelöshet                          Bekräftelsebehov       Alla känner sig värdefulla                                                          Statusjakt                      Alla kan bidra med något   3. Maktlöshet                             Makt över andra         Makt med andra                                                        

Ifjol gick tänkaren, författaren, vispoeten och konstnären  Elisabet Hermodsson  ur tiden. Hon har även varit betydelsefull för den ekofilosofiska/ekofeministiska reflektionen i Sverige.  Hermodsson myntade bland annat det fantastiska ordet  SYNVÄNDA . Ordet är sammansättning av blomman solvända och uttrycket förvända synen. Solvändan är en heliotropisk växt som vänder sina kronblad mot ljuset ”Förvända synen” används inom folktron när ett naturväsen förtrollar en människa och får henne att se och uppleva världen på ett annorlunda sätt. Hon skriver:  Vår tids världsbild är inte längre adekvat för vår tids problem.  Lösning:  Vi måste byta världsbild för att rädda världen. Ty den bild vi gör oss av världen påverkar världen.  Vi är alltså i akut behov av att vända synen mot ljuset!

En hälsning i denna nätternas natt, den ljusaste av de ljusa, den blomrikaste av de blomrika, den underskönaste av de undersköna och den mest förtrollade av de förtrollade när läkeörterna är som kraftfullast, när blommorna doftar som ljuvligast, när livet vibrerar som allra mest intensivt, när naturen, årstidernas, släkternas, dansens och kärlekens cirklar möts i ett stort skälvande NU. Här, mitt i livets allra vackraste famn, är det gudagott att vara. Här skulle jag alltid vilja vandra, drickandes ur livets gåtfulla källa. 

Konsten att göra någonting är utbredd idag. Det är vi alla skolade i. Fulltecknad almanacka ger ofta hög status. Vi bokar in aktivitet efter aktivitet i en aldrig sinande ström utan någon längre paus emellan. Det är så lätt att dras med i allt detta. Till sist protesterar vår kropp och vår själ, ibland högljutt.   Lena Katarina Swanberg har skrivit boken  Konsten att göra ingenting – enkla sätt att njuta av livet  som ett svar på detta. På baksidan kan man läsa: Konsten att göra ingenting är berättelsen om ett äventyr. Om man har sprungit mycket fort, tävlat varje dag och sett till att ropa allra högst, omgett sig med buller och aldrig haft tid att känna efter, rest mycket och fyllt tillvaron till brädden. Då är det ett stort äventyr att göra tvärtom. Gå långsamt. Andas djupare. Se det lilla. Tycka om det man äter. Höra det som inte sägs, känna intuitivt. Sitta stilla och vara tyst. Ta vara på ögonblicket. Vara ensam och tycka om det. Ha tid att vrida och vända på sina dröm

Mitt liv består av vandringar, yttre och inre, samt raster, korta och långa, en pendelrörelse mellan extrospektion och instrospektion, mellan rörelse och vila. I pilgrimsvandrandet möts dessa motpoler. Pilgrimens sju nyckelord Långsamhet I vandringens stilla tempo får vi ta del av långsamheten, som ger oss möjlighet att sakta ner och få syn på oss själva. Frihet Att få vandra utan almanacka och måsten, med bara det allra nödvändigaste i packningen ger en känsla av yttre och inre frihet från stress och krav. Enkelhet Under en pilgrimsvandring skalar bort allt som är onödigt. Man bär med sig endast det allra nödvändigaste. Bekymmerslöshet Att ta dagen som den kommer och inte bekymra sig för morgondagen. Varje dag innehåller bara en sak och det är att vandra ett steg i taget och komma fram till rastplatserna. Tystnaden I vandringen får vi del av stillhet, lugn och tystnad. Varje dag innehåller några etapper där alla går i tystnad. Det är som att befinna

För mig går hälsa och miljö hand i hand, i alla fall så länge man väljer att producera sin egen mat eller köpa lokalproducerad mat. Hälsomat och annan mat som färdas runt halva jordklotet är inte hållbar i längden. En ansenlig mängd av de sjukdomar som vi idag lider av är livsstilsberoende och där är vår kost en stor bov i dramat. Om vi sköter vår hälsa, såväl vår kropp som vår själ, ökar vårt välbefinnande och det behöver inte produceras lika mycket läkemedel, vilket är en stor miljövinst. Det finns också stora samhällsekonomiska vinster att göra med en mindre vårdsektor. Under inspiration av professor emeritus Stig Bengmark har Food Pharmacy vuxit fram. De vill att inspirera oss till en kosthållning som gynnar en välmående tarmflora som allt fler forskare är överens om är viktig för vår hälsa. V i får hela tiden ny kunskap och djupare förståelse för sambandet mellan bakterierna, tarmfloran och välbefinnandet.  Food Pharmacy har bland annat tagit fram 20 budord som  sammanfat

Inom Omställningsnätverket, som är en del av internationella Transition Network, försöker man tänka globalt och agera lokalt. Man arbetar för att hitta lokala lösningar på vår tids två stora utmaningar, peak oil(=oljetoppen) och klimatförändringarna. Det handlar om en  yttre omställning , att stärka lokalsamhället för att minska vårt transportbehov och därmed vårt fossilberoende som bidrar till klimatförändringarna. Att ställa om till lokal energi- och livsmedelsproduktion är centralt. I detta arbete gäller det att erövra både gammal och ny kunskap. Allt bygger på människors lust och engagemang. Man vill uppmuntra till att så många lokala omställningsinitiativ som möjligt kommer till stånd. Man försöker jobba för saker, inte emot.   Det handlar också om en  inre omställning , en förändring av våra värderingar och vår världsbild, som är nödvändig om vi ska kunna genomföra den yttre omställningen, ett perspektiv som inte varit så starkt i den traditionella miljörörelsen. Det

Viriditas , grönskan, är en återkommande metafor för liv hos  Hildegard av Bingen , inte bara i naturen utan överallt i kosmos. Den står för livskraften som får alla delar i tillvaron att hålla ihop till ett helt. Människans själ är exempelvis kroppens gröna livskraft. Hon uppfattar medkänslan som ett uttryck för överflödet hos denna kosmiska vitalitet. Livet är större än den form som det tvingas in i, vilket resulterar i ett ständigt givande. Allt skapande har något att ge, skriver hon. Och precis som örterna och blommar ger ifrån sig sin doft och ädelstenarna sprider sin glans är det människans uppgift att ge av det hon har att ge. Vår medkänsla ska vara som den ljuvaste läkeört som finns till i luften, i daggen och den grönskande livskraften.

Varje dag ligger där ny, varje ögonblick har sitt särskilda uttryck. Livet är en process, ett föränderligt vara. Idag kan likna gårdagen och morgondagen idag, en timme en tidigare, men är ändå aldrig densamma. Man vet aldrig vad som väntar bakom nästa hörn, öförutsägbarheten kan vi möta med spänning eller bävan beroende på om vi känner oss starka eller svaga. Inget sker, någon händer aldrig två gånger. Och därför är vi födda utan erfarenhet och  dör utan rutin. *** Inte en dag upprepas, två lika nätter finns inte, två helt lika kyssar, två likadana blickar i våra ögon. - Wislawa Szymborska

För att till fullo förstå förtrycket av människor behöver vi också förstå förtrycket av naturen . - Val Plumwood Den australienska ekofeminsten  Val Plumwood   (1939-2008)   gör en maktanalys där hon ser en parallellitet mellan mannens dominans över kvinnan och människans dominans över naturen.  Här är en kort sammanfattning ur Val Plumwoods kapitel " Androcentrism and Anthropocentrism"   i antologin  Ecofeminism - Woman, Culture, Nature , redaktör Karen J Warren. Kännetecken på androcentriskt perspektiv (mannen som norm): 1.  Grundläggande uteslutning   genom att de Andra ses som både underlägsna och radikalt annorlunda. 2.  Homogenisering , "likgörande", där den Andra framställs som stereotyp och utbytbar. 3.  Förnekelse , där den Andra placeras i bakgrunden och presenteras som oväsentlig. 4.  Införlivande . Den andra definieras i förhållande till det Första, som avvikande. 5 .  Instrumentalism . Den Andres självständiga bidrag nedvärderas eller förne

Permakulturodlingar i Stjärnsund Vad gäller matproduktion står inte valet mellan att fortsätta på den inslagna vägen med större och större industrijordbruk som slukar alltmer fossilt bränsle med allt vad det för med sig av klimatförändringar, utarmade jordar och förlust av biologisk mångfald   eller  att återgå till det gamla allmogesamhället med tungt kroppsarbete. Det finns tack och lov alternativ såsom permakultur som jag skrev om här . Den är utformad med naturens ekosystem som förebild såsom skogar, ängar och åkermarker. Grundidén bakom permakultur är att skapa ätliga ekosystem som inte behöver andra resurser än solen, regnet och berggrunden som transformeras till jord. Ledorden är lat och smart. En av dess grundare David Holmgren konkluderar: Traditionellt jordbruk var arbetsintensivt, industriellt jordbruk är energiintensivt och permakultursystem är information- och desigsintensiva.

För drygt ett år sedan så skapade vi en grupp som vi kallar Trädets cirkelcommunity. Alla i gruppen längtar efter att skapa ett boendekollektiv på landsbygden där såväl den sociala, ekologisk, ekonomiska som andliga/existentiella aspekterna i tillvaron beaktas. Inför uppstarten fick jag några frågor av en vän. Svaren blev visionen nedan. Sedan dess har det runnit mycket vatten under broarna, men huvuddragen i visionen är fortfarande lika aktuella för egen del. Nästa steg är att knåda samman den till en gemensam vision för alla i gruppen. Vad längtar du efter? Att skapa ett sammanhang där hela jag får möjlighet att växa och blomstra, min hjärna, mitt hjärta och min kropp. Där vi kan leva billigt och satsa på våra drömmar. Där vi ständigt lär av varandra och det alltid finns något nytt att lära. Där vi fördjupar oss i olika kulturers visdom. Där det råder en öppen, nyfiken, tolerant, respektfull och positiv anda, Där vi lär oss hantera konflikter med de olika verktyg som står

Själva termen ekofeminism myntades 1974 av den franska feministen Francoise d´Eaubonné  (1920-2005) och är numera en livaktig internationell diskurs , både inom och utom akademierna, men redan 1941 formulerade Elin Wägner (1882-1949) i sin bok  Väckarklocka  den idé som brukar förena de senare ekofeministiska skolorna, såväl de essentialistiska som de socialkonstruktivistiska:  Männens kamp för herraväldet på jorden har gått jämsides med deras kamp för herraväldet över kvinnan. Liksom herraväldet över naturen och kvinnan gått jämsides, bör avvecklingen av detta herravälde gå jämsides. I dessa rader förenas två av 1900-talets mest vitala sociala rörelser, båda vad gäller problembeskrivning och samhälleligt uppdrag, nämligen kvinno- och miljörörelsen, vars ideologier var för sig brukar benämnas feminism respektive ekologism, men tillsammans just ekofeminism. 

Ibland blir inte livet som vi tänkt oss av olika anledningar, något oväntat sker. Saker och ting uppenbarar sig vid horisonten som vi inte kunde förutse. När bollen är hos oss har vi makt över våra liv, men livet är större än vi. Emellanåt bollas vi runt av det. Vi råder inte över alla omständigheter även om vi alltid har en viss rörelsefrihet. Det som sker bortom vår kontroll kan vi hantera på bra eller mindre bra sätt. Då och då misslyckas vi och vi upplever tyngd och smärta. Vid sådana tillfällen har dessa tröstande rader hjälpt mig att komma vidare. Det finns en tid för allt och än är tiden att dansa Så lys vart hjärta, lys Det går en ström, en glädje som löser upp tyngden och rosor ska slå ut på tistlar. - Färöisk bröllopsvisa Stå stilla i smärtan, rotad i det som är ljus i dig. Låt svärdet gå genom dig. Kanske det inte alls är ett svärd. Kanske det är en stämgaffel. Du blir en ton. Du blir den musik du alltid längtat efter att få hör

Här skrev jag tidigare om naturens rättigheter. En viktig milstolpe i denna rörelse är   Deklarationen om Moder Jords rättigheter som antogs på Världens folks konferens om klimatförändring och Moder Jords rättigheter Cochabamba, Bolivia, April 2010. Konferensen samlade över 35 000 människor från över 100 länder. Deklarationen, som har stöd av 800 000 människor, har presenterats i FN:s generalförsamling och den 25 maj i år beslutade Sametinget att stödja den. ALLMÄN DEKLARATION OM MODER JORDS RÄTTIGHETER Ingress Vi, jordens folk och nationer: ... som inser att vi alla är en del av Moder Jord, en odelbar, levande gemenskap av ömsesidigt beroende varelser med ett gemensamt öde; ... som tacksamt bekräftar att Moder Jord är källan till liv, näring och lärande och att hon förser oss med allt vi behöver för att leva väl; ... som erkänner att det kapitalistiska systemet och alla former av skövling, exploatering, övergrepp och nedsmutsning har orsakat Moder Jord stor förödelse, för