Fortsätt till huvudinnehåll

Inlägg

Omställningsnätverket

Inom Omställningsnätverket, som är en del av internationella Transitivt Network, försöker man tänka globalt och agera lokalt. Man arbetar för att hitta lokala lösningar på vår tids två stora utmaningar, peak oil(=oljetoppen) och klimatförändringarna.
Det handlar om en yttre omställning, att stärka lokalsamhället för att minska vårt transportbehov och därmed vårt fossilberoende som bidrar till klimatförändringarna. Att ställa om till lokal energi- och livsmedelsproduktion är centralt. I detta arbete gäller det att erövra både gammal och ny kunskap. Allt bygger på människors lust och engagemang. Man vill uppmuntra till att så många lokala omställningsinitiativ som möjligt kommer till stånd. Man försöker jobba för saker, inte emot.  
Det handlar också om en inre omställning, en förändring av våra värderingar och vår världsbild, som är nödvändig om vi ska kunna genomföra den yttre omställningen, ett perspektiv som inte varit så starkt i den traditionella miljörörelsen. Det behövs också nya …
Nya inlägg

Den grönskande medkänslan

Viriditas, grönskan, är en återkommande metafor för liv hos Hildegard av Bingen, inte bara i naturen utan överallt i kosmos. Den står för livskraften som får alla delar i tillvaron att hålla ihop till ett helt. Människans själ är exempelvis kroppens gröna livskraft. Hon uppfattar medkänslan som ett uttryck för överflödet hos denna kosmiska vitalitet. Livet är större än den form som det tvingas in i, vilket resulterar i ett ständigt givande. Allt skapande har något att ge, skriver hon. Och precis som örterna och blommar ger ifrån sig sin doft och ädelstenarna sprider sin glans är det människans uppgift att ge av det hon har att ge.
Vår medkänsla ska vara som den ljuvaste läkeört som finns till i luften, i daggen och den grönskande livskraften.

Något händer aldrig två gånger

Varje dag ligger där ny, varje ögonblick har sitt särskilda uttryck. Livet är en process, ett föränderligt vara. Idag kan likna gårdagen och morgondagen idag, en timme en tidigare, men är ändå aldrig densamma. Man vet aldrig vad som väntar bakom nästa hörn, öförutsägbarheten kan vi möta med spänning eller bävan beroende på om vi känner oss starka eller svaga.

Inget sker, någon händer aldrig två gånger. Och därför är vi födda utan erfarenhet och  dör utan rutin.
***
Inte en dag upprepas, två lika nätter finns inte, två helt lika kyssar, två likadana blickar i våra ögon. - Wislawa Szymborska

Mannens dominans över kvinnan hänger ihop med människans dominans över naturen

För att till fullo förstå förtrycket av människor behöver vi också förstå förtrycket av naturen. - Val Plumwood
Den australienska ekofeminsten Val Plumwood(1939-2008)gör en maktanalys där hon ser en parallellitet mellan mannens dominans över kvinnan och människans dominans över naturen. Här är en kort sammanfattning ur Val Plumwoods kapitel "Androcentrism and Anthropocentrism"i antologin Ecofeminism - Woman, Culture, Nature, redaktör Karen J Warren.
Kännetecken på androcentriskt perspektiv(mannen som norm):
1. Grundläggande uteslutninggenom att de Andra ses som både underlägsna och radikalt annorlunda.
2. Homogenisering, "likgörande", där den Andra framställs som stereotyp och utbytbar.
3. Förnekelse, där den Andra placeras i bakgrunden och presenteras som oväsentlig.
4. Införlivande.Den andra definieras i förhållande till det Första, som avvikande.
5. Instrumentalism. Den Andres självständiga bidrag nedvärderas eller förnekas.

Kännetecken på antropocentriskt perspektiv(män…

Permakultur – tredje vägens jordbruk

Permakulturodlingar i Stjärnsund
Vad gäller matproduktion står inte valet mellan att fortsätta på den inslagna vägen med större och större industrijordbruk som slukar alltmer fossilt bränsle med allt vad det för med sig av klimatförändringar, utarmade jordar och förlust av biologisk mångfaldeller att återgå till det gamla allmogesamhället med tungt kroppsarbete. Det finns tack och lov alternativ såsom permakultur som jag skrev om här. Den är utformad med naturens ekosystem som förebild såsom skogar, ängar och åkermarker. Grundidén bakom permakultur är att skapa ätliga ekosystem som inte behöver andra resurser än solen, regnet och berggrunden som transformeras till jord. Ledorden är lat och smart. En av dess grundare David Holmgren konkluderar:
Traditionellt jordbruk var arbetsintensivt, industriellt jordbruk är energiintensivt och permakultursystem är information- och desigsintensiva.

Min community-vision

För drygt ett år sedan så skapade vi en grupp som vi kallar Trädets cirkelcommunity. Alla i gruppen längtar efter att skapa ett boendekollektiv på landsbygden där såväl den sociala, ekologisk, ekonomiska som andliga/existentiella aspekterna i tillvaron beaktas. Inför uppstarten fick jag några frågor av en vän. Svaren blev visionen nedan. Sedan dess har det runnit mycket vatten under broarna, men huvuddragen i visionen är fortfarande lika aktuella för egen del. Nästa steg är att knåda samman den till en gemensam vision för alla i gruppen.

Vad längtar du efter? Att skapa ett sammanhang där hela jag får möjlighet att växa och blomstra, min hjärna, mitt hjärta och min kropp. Där vi kan leva billigt och satsa på våra drömmar. Där vi ständigt lär av varandra och det alltid finns något nytt att lära. Där vi fördjupar oss i olika kulturers visdom. Där det råder en öppen, nyfiken, tolerant, respektfull och positiv anda, Där vi lär oss hantera konflikter med de olika verktyg som står till buds. D…

Svensk ekofeminism

Själva termen ekofeminism myntades 1974 av den franska feministen Francoise d´Eaubonné (1920-2005) och är numera en livaktig internationell diskurs, både inom och utom akademierna, men redan 1941 formulerade Elin Wägner (1882-1949) i sin bok Väckarklocka den idé som brukar förena de senare ekofeministiska skolorna, såväl de essentialistiska som de socialkonstruktivistiska: 

Männens kamp för herraväldet på jorden har gått jämsides med deras kamp för herraväldet över kvinnan.

Liksom herraväldet över naturen och kvinnan gått jämsides, bör avvecklingen av detta herravälde gå jämsides.

I dessa rader förenas två av 1900-talets mest vitala sociala rörelser, båda vad gäller problembeskrivning och samhälleligt uppdrag, nämligen kvinno- och miljörörelsen, vars ideologier var för sig brukar benämnas feminism respektive ekologism, men tillsammans just ekofeminism.