En drömmare med öppna ögon

                                   Under 1600-talet ägde den så kallade vetenskapliga revolutionen rum i Europa där både upplysningen o ch moderniteten har sina rötter. En centralgestalt under denna tid var filosofen  René Descartes (1595-1650), som delade in världen i två substanser: en tänkande(andlig) substans,  res cogitas , och en utsträckt(materiell) substans , res existensa . Gud och människan har själ och förnuft, vilket tillhör res cogitans, allt övrigt, människans kropp och naturen, tillhör res exstensa. Djur såg han till exempel som automater. Denna världsbild är dualistisk till skillnad från en monistisk världsbild utgående från en substans eller pluralistisk världsbild utgående från en mångfald av substanser. Den ekofeministiska filosofen Val Plumwod (1939-2008) ger i boken Feminism and the Mastery of Nature  exempel på flera   maktordningar ( där vänsterledet är överordnat högerledet) som  härstammar från det här dualistiska tänkandet. Dessa har fått stort inflytande

På annandag jul hade jag förr som tradition att gå och se Ingmar Bergmans episka film Fanny och Alexander . Det blev fem magiska timmar på Hagabion i Göteborg. En av de starkaste scenerna i filmen är när juden Isak Jacobi, spelad av Erland Josephsson, läser en text ur en liten men tjock bok. Scenen utstrålar en underlig närvaro. I starka bilder målas en berättelse upp om kulturens aldrig sinande kraft såsom jag tolkar den. När vi har det som svårast finns det alltid något ur vårt rika kulturarv att identifiera oss med, någon med liknande erfarenheter. I detta kan vi alla finna tröst, dricka oss otörstiga och få nya krafter att möta livet igen. När vi kommer in i handlingen befinner sig en yngling och en äldre man i en skog. De har tillsammans med andra människor vandrat längs en oändligt landsväg där solens eld bränner från morgon till kväll. Men kvällen speglar sitt sitt klara öga i skogens skymning. Vattnet sorlar outtröttligt, det strömmar genom skogarna, det blir

I boken  Tillsammans  tar Anna Kåver och Åsa Nilsonne upp ett fundamentalt tema, hur vi på bästa sätt kan fungera tillsammans med våra medmänniskor. Författarna ger oss konkreta råd och tillhandahåller några vardagliga övningar. Det krävs tid och närvaro att upptäcka andra. Det gäller att lyssna, fråga, utforska och göra det på ett öppethjärtigt sätt, menar författarna. Om vi ska få syn på det rika och komplexa hos våra medmänniskor behöver vi öppna våra ögon och se dem ur flera olika perspektiv. Författarna låter ett prisma fungera som en bild för detta. Föreställ att du vrider på ett prisma med många fasetter som bryter ljuset så att gnistrande färger uppstår.   Gör samma sätt i möten, gör dina medmänniskor till prisman, vrid och vänd på dem så att du ser helheten. Leta aktivt efter hela färgspelet och låt dig överraskas.  Alla sidor är lika viktiga, även de som för tillfället ligger i skugga och de som du inte tycker är särskilt vackra. Det finns ingenting som en mä

1972 myntade den norska filosofen Arne Naess (1912-2009) begreppet djupekologi som han ställer mot grundekologi för att karaktärisera två hållningar inom miljörörelsen som närmar miljöproblemen på olika nivåer, vilket också påverkar vilka åtgärder som sätts in. Han gör följande distinktion: Den grundekologiska rörelsen har bara två syften: bekämpa utsläpp och bekämpa exploateringen av naturresurser. Syftena ses som separerade från mer omfattande problem som berör livsstil, ekonomiska system, maktstrukturer och olikheter mellan och inom länder. Den djupekologiska rörelsen har samma huvudsyften som den grunda rörelsen, men tolkar dem inom en vidare och djupare ram. Realiserandet av dessa innebär en livsstilsförändring bland majoriteten av jordens befolkning. En sådan förändring kan inte genomföras utan reformer som får konsekvenser för alla aspekter av det mänskliga livet Den djupekologiska rörelsen har varit oerhört inflytelserik. Den har varit en viktig impulsgivare t