En drömmare med öppna ögon

I boken  Tillsammans  tar Anna Kåver och Åsa Nilsonne upp ett fundamentalt tema, hur vi på bästa sätt kan fungera tillsammans med våra medmänniskor. Författarna ger oss konkreta råd och tillhandahåller några vardagliga övningar. Det krävs tid och närvaro att upptäcka andra. Det gäller att lyssna, fråga, utforska och göra det på ett öppethjärtigt sätt, menar författarna. Om vi ska få syn på det rika och komplexa hos våra medmänniskor behöver vi öppna våra ögon och se dem ur flera olika perspektiv. Författarna låter ett prisma fungera som en bild för detta. Föreställ att du vrider på ett prisma med många fasetter som bryter ljuset så att gnistrande färger uppstår.   Gör samma sätt i möten, gör dina medmänniskor till prisman, vrid och vänd på dem så att du ser helheten. Leta aktivt efter hela färgspelet och låt dig överraskas.  Alla sidor är lika viktiga, även de som för tillfället ligger i skugga och de som du inte tycker är särskilt vackra. Det finns ingenting som en mä

1972 myntade den norska filosofen Arne Naess (1912-2009) begreppet djupekologi som han ställer mot grundekologi för att karaktärisera två hållningar inom miljörörelsen som närmar miljöproblemen på olika nivåer, vilket också påverkar vilka åtgärder som sätts in. Han gör följande distinktion: Den grundekologiska rörelsen har bara två syften: bekämpa utsläpp och bekämpa exploateringen av naturresurser. Syftena ses som separerade från mer omfattande problem som berör livsstil, ekonomiska system, maktstrukturer och olikheter mellan och inom länder. Den djupekologiska rörelsen har samma huvudsyften som den grunda rörelsen, men tolkar dem inom en vidare och djupare ram. Realiserandet av dessa innebär en livsstilsförändring bland majoriteten av jordens befolkning. En sådan förändring kan inte genomföras utan reformer som får konsekvenser för alla aspekter av det mänskliga livet Den djupekologiska rörelsen har varit oerhört inflytelserik. Den har varit en viktig impulsgivare t

Vi människor är betydligt med komplexa varelser än vad som ryms inom det alltmer utbredda kvantitativa tänkandet som har sina rötter i framförallt 1600-talets vetenskapliga revolution då en mekanistisk syn på människan och världen föddes, en uppfattning som säger att allt går att mäta och väga. Standardiserade IQ-test har varit det traditionella sätt att mäta intelligens på. Howard Gardner ifrågasätter om intelligens är ett fenomen som kan mätas. För att ge en bredare bild över mänsklig förmåga har han delat upp intelligensen i nio kategorier.  Han menar att var och en av oss presterar bättre i skolan eller på jobbet om vi får möjlighet att använda vår bästa intelligens. 1. Språklig intelligens  2. Logisk-matematisk intelligens  3. Visuell-spatial intelligens  4. Kroppslig-kinestetisk intelligens  5. Musikalisk intelligens 6. Social intelligens  7. Intuitiv intelligens 8. Naturintelligens 9. Existensiell intelligens

Jag känner att vår tid delvis är i otakt med det djupt mänskliga inom oss. Inte sällan reducerar våra politiker och vetenskapsmän oss till enbart logiska och rationella varelser, till maskiner, men vi människor består ju av så många andra delar. Vi är komplexa organismer där även det irrationella utgör en betydande del av våra jag. Vi rör oss inte alltid från punkt A till punkt B, utan strosar ofta runt i tillvaron, än hit och än dit. Det är inte alltid logiken som styr vår väg genom livet, utan helt andra aspekter. Jag vill tro att vi skulle uppnå ett större välbefinnande om vi insåg detta. I sin bok Konsten att göra ingenting - enkla sätt att njuta av livet sätter Lena Katarina Swanberg fingret på just detta. Men bli medveten om att du är människa. Ett myller av motsägelser, en förmåga till vanvett, till bottenlös sorg och även stor förnöjsamhet en dag när solen skiner. Du är samtidigt en produkt av din tid, så bli medveten om dess mönster. Tidens ideal är makinen. Inte det obegripli

I boken Tillsammans tar Anna Kåver och Åsa Nilsonne upp ett fundamentalt tema, hur vi på bästa sätt ska fungera tillsammans med våra medmänniskor. Författarna ger oss konkreta råd och tillhandahåller några vardagliga övningar. Det krävs tid och närvaro att upptäcka andra. Det gäller att lyssna, fråga, utforska och göra det på ett öppethjärtigt sätt, menar författarna. Om vi ska få syn på det rika och komplexa hos våra medmänniskor behöver vi öppna våra ögon och se dem ur flera olika perspektiv. Författarna låter ett prisma fungera som en bild för detta: Föreställ att du vrider på ett prisma med många fasetter som bryter ljuset så att gnistrande färger uppstår. Gör samma sätt i möten, gör dina medmänniskor till prisman, vrid och vänd på dem så att du ser helheten. Leta aktivt efter hela färgspelet och låt dig överraskas. Alla sidor är lika viktiga, även de som för tillfället ligger i skugga och de som du inte tycker är särskilt vackra. Det finns ingenting som en människa tänker, känne