Begrepp som välstånd och välfärd används flitigt i den politiska debatten. Välstånd eller levnadsstandard mäts i BNP och anger vårt konsumtionsutrymme. Välfärd mäts med hjälp av en rad icke-ekonomiska indikatorer som hälsa, tillgång till bostad, dagis, läkare och annan social service.
Ett tredje begrepp som sällan nämns i debatten är välbefinnande. Välbefinnande eller livskvalitet är en subjektiv upplevelse av hur vi upplever våra liv. Det paradoxala är att medan välståndet och välfärden ökat i Sverige så har välbefinnandet gått ner på de flesta områden sedan 1960-talet. Trots att konsumtionen nästan tredubblats de senaste 50 åren är vi mindre lyckliga, mindre tillfredsställda med våra liv, enligt en rad enkätundersökningar.
Internationella undersökningar visar att ekonomisk tillväxt i ett land leder till ökad lycka bland medborgarna men bara upp till en nivå som motsvarar den vi hade på 1960-talet. Sedan upphör detta samband.
Om vägar ut ur detta kan man bland annat läsa om i den utmärkta boken Rik på riktigt - en värdefull vardag är möjlig av Fredrik Warberg och Jörgen Larsson. De menar att vi har fel fokus i samhällsdebatten när vi endast pratar om ekonomisk tillväxt. Vad vi hellre borde sträva mot är högt BNV, Befolkningens och Naturens Välbefinnande.
Ett tredje begrepp som sällan nämns i debatten är välbefinnande. Välbefinnande eller livskvalitet är en subjektiv upplevelse av hur vi upplever våra liv. Det paradoxala är att medan välståndet och välfärden ökat i Sverige så har välbefinnandet gått ner på de flesta områden sedan 1960-talet. Trots att konsumtionen nästan tredubblats de senaste 50 åren är vi mindre lyckliga, mindre tillfredsställda med våra liv, enligt en rad enkätundersökningar.
Internationella undersökningar visar att ekonomisk tillväxt i ett land leder till ökad lycka bland medborgarna men bara upp till en nivå som motsvarar den vi hade på 1960-talet. Sedan upphör detta samband.
Om vägar ut ur detta kan man bland annat läsa om i den utmärkta boken Rik på riktigt - en värdefull vardag är möjlig av Fredrik Warberg och Jörgen Larsson. De menar att vi har fel fokus i samhällsdebatten när vi endast pratar om ekonomisk tillväxt. Vad vi hellre borde sträva mot är högt BNV, Befolkningens och Naturens Välbefinnande.
Kommentarer
Citerar från:
http://www.pierregander.com/phd/vonwright.html
Kommentarer till boken Myten om framsteget av Georg Henrik von Wright (1993/1995)
Pierre Gander, april 1998
I boken diskuterar von Wright idén om att vetenskaplig och teknisk utveckling automatiskt leder till 'framsteg', i praktiken ett bättre och lyckligare liv för människorna. Han menar att det inte finns någon grund för detta påstående, och visar tvärtom hur det finns grund för motsatsen; att vetenskaplig och teknisk utveckling i stort leder i till sämre villkor för människan. På detta sätt försöker han avkläda myten om framsteget som lösning på människans problem.
Von Wright ser teknologi som nära sammankopplat med vetenskap. När vetenskap bedrivs, så finns alltid de teknologiska tillämpningarna där, menar han. Alltså kan man inte tala om vetenskap i sig, skilt från den teknik den ger upphov till, enligt von Wright. Eftersom det är vetenskapen som ger upphov till teknik, vilken orsakar icke önskvärda konsekvenser för människa och miljö, blir von Wrights slutsats att det finns saker som vi inte ska forska om, alltså saker som vi inte vill veta. Denna syn är i skarp kontrast till Gärdenfors (1992), som hävdar att det inte finns några bra argument för att begränsa vårt kunskapssökande (tvärtom ökar kunskap vår förmåga att fatta bra beslut, inklusive lösningar på de eventuella problem vi står inför).
Begreppet 'framsteg' analyseras av von Wright, och han påpekar att detta är ett värdebegrepp, inte ett begrepp baserat på enbart fakta. Han tycker att den klyfta i dagens västerländska samhälle, starkast formulerad av Hume, som uppstår mellan fakta - å ena sidan - och värderingar - å andra sidan - ej är önskvärd. Den bidrar, enligt von Wright, till vår tids värdenihilism, där man inte med fakta kan argumentera för en värdefråga. Dock ger han, enligt min mening, inte något riktigt alternativ till denna uppdelning i fakta och värde, utan lämnar frågan öppen.
Referenser
Gärdenfors, P. (1992). Finns det något vi inte vill veta?. I Blotta tanken. Falun: Nya Doxa.
von Wright, G. H. (1995). Myten om framsteget. Trondheim: Bonniers. (Ursprungligen publicerad 1993.)
Författare: Georg Henrik Von Wright
Förlag: Albert Bonniers Förlag
Bandtyp: Pocket, Språk: Svenska
Utgiven: 199405, Antal sidor: 176
Vikt i gram: 95
ISBN10: 9100557951
ISBN13: 9789100557959