En drömmare med öppna ögon

I boken  Tillsammans  tar Anna Kåver och Åsa Nilsonne upp ett fundamentalt tema, hur vi på bästa sätt kan fungera tillsammans med våra medmänniskor. Författarna ger oss konkreta råd och tillhandahåller några vardagliga övningar. Det krävs tid och närvaro att upptäcka andra. Det gäller att lyssna, fråga, utforska och göra det på ett öppethjärtigt sätt, menar författarna. Om vi ska få syn på det rika och komplexa hos våra medmänniskor behöver vi öppna våra ögon och se dem ur flera olika perspektiv. Författarna låter ett prisma fungera som en bild för detta. Föreställ att du vrider på ett prisma med många fasetter som bryter ljuset så att gnistrande färger uppstår.   Gör samma sätt i möten, gör dina medmänniskor till prisman, vrid och vänd på dem så att du ser helheten. Leta aktivt efter hela färgspelet och låt dig överraskas.  Alla sidor är lika viktiga, även de som för tillfället ligger i skugga och de som du inte tycker är särskilt vackra. Det finns ...

1972 myntade den norska filosofen Arne Naess (1912-2009) begreppet djupekologi som han ställer mot grundekologi för att karaktärisera två hållningar inom miljörörelsen som närmar miljöproblemen på olika nivåer, vilket också påverkar vilka åtgärder som sätts in. Han gör följande distinktion: Den grundekologiska rörelsen har bara två syften: bekämpa utsläpp och bekämpa exploateringen av naturresurser. Syftena ses som separerade från mer omfattande problem som berör livsstil, ekonomiska system, maktstrukturer och olikheter mellan och inom länder. Den djupekologiska rörelsen har samma huvudsyften som den grunda rörelsen, men tolkar dem inom en vidare och djupare ram. Realiserandet av dessa innebär en livsstilsförändring bland majoriteten av jordens befolkning. En sådan förändring kan inte genomföras utan reformer som får konsekvenser för alla aspekter av det mänskliga livet Den djupekologiska rörelsen har varit oerhört inflytelserik. Den har varit en viktig impulsgivare t...

Här   beskrev jag tre berättelsen som uppstått som olika svar på vår tids stora kriser. De var hämtade från boken  Active Hope – How to Face the Mess We are in Without Going Crazy  av Joanna Macy och Chris Johnstone. Författarna har även utvecklat en metodik som går under namnet  Work that Reconnects  som består av en serie övningar som i slutändan syftar till att skapa ett  aktivt hopp  om att en annan värld är möjlig och att vi alla på olika sätt kan bidra till dess tillkomst. Joanna Macy beskriver metodiken här:  Huvudsyftet med Work that Reconnected är att hjälpa människor att lägga märke till och uppleva sina naturliga band till varandra och till de systemiska och självläkande krafterna i livets väv så att de blir stimulerade och motiverade att ta en aktiv roll i skapandet av en hållbar civilisation.  Man kan se Works that  Reconnected som en spiral som beskriver en resa genom fyra på varandra...

Pjotr Kropotkin (1842-1921), en rysk furste, naturforskare, geograf, agitator, revolutionär och anarkist, hävdade att det inte är konkurrensen utan solidariteten som är huvudfaktorn i evolutionen.                                            I likhet med Jean-Jacques Rousseau ser Kropotkin naturtillståndet som något i huvudsak gott, vilket präglas av en hög moralisk standard. Thomas Hobbes representerar deras absoluta motsats i det att han ser naturtillståndet som ett ”allas krig mot alla”. Människan är, enligt honom, till sin natur egoistisk och inriktad på överlevnad, samma ideal som kom att råda inom marknadskapitalismen. Detta drag finns även hos Charles Darwin i hans tal om ”kampen för tillvaron.” Både Darwin och Kropotkin tar sin utgångspunkt i biologin, men kommer till olika slutsatser. För Kropotkin präglas naturtillståndet av inbördes hjälp, men inte enbart. Det ...

Att leva starkt och mycket, famna livet i hela dess höjd, bredd och djup, är att leva passionerat. Ett helhjärtat leverne, när vi lever öppet och nyfiket, då vi säger Ja till livets mångfald, får oss att transcendera, överskrida våra gränser. Det tar oss till på mentala rum där vi aldrig tidigare varit. Livet är i sanning ett spännande äventyr!  I boken Passionskoden presenterar Eva Sanner sexton olika förslag på hur vi kan leva mer passionerat utan att skada oss själva, andra och den planet vi bebor.  (1) Njut av att vara människa (2) Lev kroppen lycklig (3) Tro inte på dina tankar (4) Bli vän med dina känslor (5) Våga vara du (6) Finn din flock (7) Lev i nuet (8) Var nyfiken (9) Gör det du är rädd för (10) Släpp kontrollen (11) Gör det du blir glad av (12) Ge till andra (13) Tacka för allt (14) Använd din tid (15) Bryt ditt beroende (16) Du är många

I boken De samiska vandringsrösten - jag är kunskapen återkommer den samiska kulturarbetaren Laila Spik till begreppet inre kunskap som kan beskrivas som ett intuitivt känslomässigt förhållningssätt till världen. Så länge man upplever livet bara genom sinnenas dagsperspektiv - på ytan - är man blind. Man behöver förvärva mörkerseende för att få verklig kunskap. Laila berättar att hennes föräldrar gav henne kunskap om tillvarons andra, osynliga sida, där skuggan men också den verkliga visheten finns. Denna inre kunskap, ett uttryck för hjärtats intelligens, uppnår man i stillhet, tystnad, ensamhet, i drömmen, när man är i sin kropp och tar god tid på sig, genom att känna in och lyssna av med ett öppet sinne, något vi förlorat i vår normalitetskultur som endast präglas av dagsperspektivet, av hjärnans intelligens, av ett yttre kunskapssökande där rationalitet och effektivitet är ledord. Laila och samerna har en speciell relation till natten och vintermörkret. Na...

För mig är barfotagång oerhört välgörande. Jag går försiktigt på skilda underlag: gräs, sand, lingonris, tallkottar, mjuka mosskuddar, varma lavaklädda stenar och vassa havstulpanklippor. Jag försöker lägga märke till skillnader mellan hårt och mjukt, kallt och varmt, torrt och vått samt alla andra nyansskillnader mellan underlagen. Det är en angenäm upplevelse, en lisa för kropp och själ, en pågående fotzonterapeutisk behandling. Fotsulorna är likt handflatorna mycket känslig för olika slags beröring, men dåligt tränade i vår sko- och strumpförsedda kultur. Nu får jag äntligen direktkontakt med naturen, med Moder Jord, utan några förmedlande länkar. Ett slumrande sinne, ett känslospröt ut i världen, har återupptäckts som aktiverar mitt ekologiska undermedvetna.  Det skulle inte förvåna mig om man inom en snar framtid kan erhålla barfotapromenader på läkarrecept.