Jag känner att vår tid delvis är i otakt med det djupt mänskliga inom oss. Inte sällan reducerar våra politiker och vetenskapsmän oss till enbart logiska och rationella varelser, till maskiner, men vi människor består ju av så många andra delar. Vi är komplexa organismer där även det irrationella utgör en betydande del av våra jag. Vi rör oss inte alltid från punkt A till punkt B, utan strosar ofta runt i tillvaron, än hit och än dit. Det är inte alltid logiken som styr vår väg genom livet, utan helt andra aspekter. Jag vill tro att vi skulle uppnå ett större välbefinnande om vi insåg detta.
I sin bok Konsten att göra ingenting - enkla sätt att njuta av livet sätter Lena Katarina Swanberg fingret på just detta.
Men bli medveten om att du är människa. Ett myller av motsägelser, en förmåga till vanvett, till bottenlös sorg och även stor förnöjsamhet en dag när solen skiner. Du är samtidigt en produkt av din tid, så bli medveten om dess mönster. Tidens ideal är makinen. Inte det obegripliga, mångtydiga, svårfångade, sammansatta väsen som är du.
Lär dig att strosa. Strosandet i tillvaron är djupt mänskligt, det är omöjligt att tänka sig en kringstrosande maskin. Det är helt sant att du inte är mer än en människa. Minns detta. Du är alltid med än en maskin.
Kommentarer