En drömmare med öppna ögon

Hösten får mig att fundera över tidens gång. Ibland undrar jag om vi inte alla vistas i tidens centrum, oavsett var vi befinner oss på ålderstrappan. Är det egentligen så stor skillnad mellan ett före och ett efter, mellan ett imorgon och ett igår? Yngre personer har ju livet framför sig, äldre bakom sig. Den ena drömmer, den andra minns. Rör sig inte alla tider i nuet, såväl den oupplevda som den upplevda?

Vi skulle nog förtäras om vi hela tiden befann oss i en intensiv dialog där vi gav uttryck för våra starkaste känslor och djupaste tankar, men vi befinner oss nog i sådana möten alldeles för sällan. Sent en kväll efter en fest, där hon bara upplevt de vanliga ytliga mötena, skrev Oriah Mountain Dreamer en prosadikt där hon uttryckte sin längtan efter stark närvaro: INBJUDAN TILL MÖTE Jag bryr mig inte om hur du tjänar ditt uppehälle. Jag vill veta vad du längtar efter och om du vågar drömma om att nå din längtans mål. Jag bryr mig inte om hur gammal du är. Jag vill veta om du vågar göra dig löjlig för kärleks skull, för dina drömmar, för att känna att du lever. Jag bryr mig inte om vilka planeter som står i konjunktion med din måne.?Jag vill veta om du har nått djupet i din sorg, om du har låtit dig öppnas av livets svek eller blivit knuten och sluten av rädsla för mer smärta. Jag vill veta om du kan sitta hos smärtan, min eller din, utan att försöka dölja den eller förminska d...

I den gröna rörelsen talas det inte sällan om att den består av såväl mörkgröna som ljusgröna schatteringar. Jag tycker att dessa skillnader motsvaras av det ekofilosofen Arne Naess kallar den djupekologiska respektive grundekologiska rörelsen. Åsa Peterson har i uppsatsen  Djupekologi och grundekologi  listat några av det viktigaste  skillnader  mellan dessa två ideologier med fokus på olika handlingsalternativ: DJUPEKOLOGI / GRUNDEKOLOGI Handling genom att man inser nyttan för sig själv och omgivningen / Styrning genom lagar Handling som inte påverkar negativt vare sig lokalt eller globalt / Flyttar problem istället för att lösa dem  Långsiktigt / Kortsiktigt Förebyggande / Snabba tillfälliga lösningar Naturnärmande genom närvaro i naturen. Man lär sig att se komplexiteten / Naturfjärmande genom mer fakta och expertis. Man komplicerar tillvaron genom tekniska lösningar Livsstilen ska vara densamma oavsett var man bor / Vill behålla sin livsstil m...

Vi människor är betydligt med komplexa varelser än vad som ryms inom det alltmer utbredda kvantitativa tänkandet som har sina rötter i framförallt 1600-talets vetenskapliga revolution då en mekanistisk syn på människan och världen föddes, en uppfattning som säger att allt går att mäta och väga. Standardiserade IQ-test har varit det traditionella sätt att mäta intelligens på. Howard Gardner ifrågasätter om intelligens är ett fenomen som kan mätas. För att ge en bredare bild över mänsklig förmåga har han delat upp intelligensen i nio kategorier.  Han menar att var och en av oss presterar bättre i skolan eller på jobbet om vi får möjlighet att använda vår bästa intelligens. 1. Språklig intelligens  2. Logisk-matematisk intelligens  3. Visuell-spatial intelligens  4. Kroppslig-kinestetisk intelligens  5. Musikalisk intelligens 6. Social intelligens  7. Intuitiv intelligens 8. Naturintelligens 9. Existensiell intelligens

Robin Clarke har jämfört samhällen med vad han kallar mjuk respektive hård teknologi. För Arne Naess representerar Clarkes lista motsättningen standardisering/mångfald.   Han skriver i boken Ekologi, samhälle och livstil : Decentralisering, uppmärksamhet på de lokala resursernas egenarter, klimat och annat, leder till variation av tekniken inom samma teknologi.      Hård teknologi/ Mjuk teknologi Stor energiförbrukning/ Liten energiförbrukning Kraftig förorening/ Svag eller ingen förorening Förbrukning av material och energi/ Reversibel användning, återanvändning Tidsbegränsad funktion/ Fungerar utan tidsbegränsning Massproduktin/ Hantverksprägel Kraftigt specialiserat/ Svagt specialiserat Storsamhällsorienrerat/ Lanssbygdsorienterat (tätort av små dimensioner) Främlingskap inför naturen/ Integrerad i naturen Brist på kapital begränsar användandet/ Naturliga begränsningar Anpassad till världshandel/ Anpassad till lokala bytesf...

Alla går vi runt med skiftande rädslor, för än det ena och än det andra. Vissa är små, andra stora. Inte sällan begränsar de oss och gör oss mindre än vad vi i själva verket skulle kunna vara. Då har rädslorna tagit makten över oss.  I den förunderligt vackra boken  I det sista regnet,  till bredden fylld med livsvisdom, pekar den indiska författaren Janesh Vaidya på en väg ut ur detta. De flesta rädslor är illusioner. Börjar man fly från rädslan jagar den alltid efter, och till slut blir man dess slav. Det man måste göra är att sluta springa, vända sig om och se rädslan i vitögat. Bakom varje rädsla döljer sig en sanning. Finner man den sanningen kan man upptäcka de illusioner som är roten till rädslan.

I boken Tyst hav ger Isabella Lövin en mycket kärnfull introduktion av den nya disciplinen ekopsykologi, som tillsammans med ämnen som Deep Ecology, ekofeminism och socialekologi, är grenar på det ekofilosofiska träd som en gång planterades av normännen Sigmund Kvalöy, Johan Galtung och Arne Naess. Citatet är publicerat med tillstånd av författaren. Den amerikanska historiepofessorn Theodore Roszaks bok The voice of the earth ger ett mycket intressant perspektiv på vår arts, homo sapiens, grundläggande känsla av vantrivsel i kulturen. Roszak är grundaren av en helt ny psykologisk teori som han kallar ekopsykologi, och som i korthet går ut på att den ökande psykiska ohälsan i det moderna samhället hänger helt och hållet samman med att vi avlägsnat oss från våra biologiska, mentala och naturliga rötter, vår samhörighet med naturen, den natur som vi själva faktiskt är en del av. Roszac spårar den mentala omsvängningen som möjliggjorde rovdriften av naturen till upplysning...