Fortsätt till huvudinnehåll

Inlägg

Förädling av ögonblicket

På mina vandringar får jag ofta möjlighet att odla min sinnesnärvaro. Ute i skogen och uppe på fjället har jag betydligt lättare att leva i nuet. Den stora utmaningen är att ta med sig detta in i vardagen. Sällan har jag hört någon uttrycka sinnesnärvaro vackare än Henry David Thoreau : Oberoende av väder, under alla klockslag dag som natt, har jag varit angelägen om att förädla ögonblicket och också göra en skåra för det på min käpp; jag har velat stå på mötespunkten mellan två evigheter, det förflutna och framtiden, vilket är ingenting annat än det nuvarande ögonblicket; och på denna linje ville jag balansera på tå.

Två viktiga frågor

Vi överöses dagligen av kommersiella budskap. En massiv övertalningskampanj att lycka handlar om att konsumera olika produkter når oss överallt. Det är lätt att villa bort sig själv i allt detta och tappa riktningen i våra liv. Två frågor som är varianter på en och samma fråga, kan vi då ställa oss, skriver Giséla Linde i boken Lev enklare - idéer för en hållbar livsstil: Vad önskar du dig mest av allt? Hur vill du leva ditt liv? Giséla Lindes recept är att försöka leva ett enklare liv som hon menar i sin förlängning brukar leda till ett rikare och lyckligare liv. Hon fortsätter: Skriv ordet enkelhet i handen som en påminnelse, lev med begreppet några dagar och använd det som en sorteringsapparat för dina vardagsval - om jag vill leva enklare, ska jag välja si eller så just den här gången.

Cradle to Cradle

Cradle to Cradle , Vagga till vagga, är ett grönt designkoncept som innebär att allt som vi producerar ska kunna återanvändas i en evig cykel, precis som i naturen. Det handlar om att designa produkter rätt från början så att material i nästa steg kan bli näring åt mikroorganismer eller råvara till nya produkter med bibehållen kvalitet. I Cradle to Cradle utgår man från tre principer: Avfall=näring Solen som energikälla i alla dess former Främja mångfald

Gerotranscendens - det positiva åldrandet

I vårt samhälle råder en stor upptagenhet av ungdomskultur i olika former. Det är från ungdomen det nya kommer, modet, musiken och många politiska rörelser. Media och kommersiella aktörer hänger på. Att bli äldre har låg status. Åldrandet göms undan på institutioner och/eller hamnar i mediaskugga. Jag tror att vi skulle må bra av att se varje fas i livet, barndomen, ungdomspåren, medelåldern och ålderdomen, som något unikt och positivt med sina särskilda förtjänster, ungefär som årstidsväxlingarna i naturen. Gerotranscendens , som ligger i linje med det här resonemanget , är en psykosocial utvecklingsteori om det positiva åldrandet. Teorins upphovsman är professor Lars Tornstam. På hemsidan finns mycket matnyttigt, bland annat beskrivs g erotrancendensens kännetecken som kan upplevas i varierande antal och olika mycket: Förändrad tidsuppfattning En känsla av att vara barn, ungdom, vuxen, medelålders och gammal på en och samma gång! Man ser tillbaka på gamla livsupplevels...

Inre och yttre utveckling i balans

Vi lever i en tid då det i många sammanhang inte handlar om ett antingen eller utan om ett både och. Allt fler fokuserar till exempel på såväl den inre som den yttre utvecklingen. Jaget och världen är lika viktiga; inget motsatsförhållande råder. Bosse Angelöw skriver i sin bok Glädjerapporten - goda nyheter om vår värld om denna tidsanda. Enligt min uppfattning kännetecknas vår tidsålder av att vi är intresserade av helheten, av såväl den personliga som den samhälleliga utvecklingen. Tidigare fanns perioder då vi mer ägnade oss åt den samhälleliga utvecklingen och sedan kom det tider när vi uppmärksammade den inre utvecklingen. Nu börjar vi alltmer intressera oss för både det inre och det yttre. Fler och fler är villiga att omvärdera sin livsstil, att försöka hitta en balans i tillvaron både på det personliga planet och i samklang med de globala sammanhangen. Vi önskar utveckla en livsstil där vi tar hänsyn till andra människor och till miljön, Vi vill själva må bra och samtidigt bid...

Det händer något

Jag tycker den här dikten är mycket vacker och trösterik. Den handlar om drömmen att uppgå i naturen, ja i hela världsalltet, när man lämnar detta livet. Längtan efter evigt liv uttrycks också i dikten. När en människa dör lever hon vidare i trädens sus och gräsets viskningar. Det händer något Det händer något med naturen när en människa dör Träden som sett oss födas stillnar och förtätas i sin grönska De minns oss i sina årsringar Gräset som böjt sig under våra fötter reser sig segervisst i sin tystnad När en människa dör flyttar hon in i träden och gräset. Därför susar det alltid av liv när vinden går genom träden och får gräset att viska. Peter Curman

Världsmedborgarskap

Världen är ett enda land och mänskligheten dess medborgare skrev Bahá'u'lláh, Baha´i-religionens grundare. Och Sokrates sa Jag är medborgare, inte i Athen eller Grekland, utan i världen. De här sentenserna kan ses som motton för världsmedborgarskap eller kosmopolitism. Det är en föreställning om att hela mänskligheten bör betraktas som ett samhälle av lika berättigade medborgare utan hänsyn till skiljaktigheter i ras, nationalitet och religion. Jag tycker det är en sympatisk tanke och kanske den enda som på sikt är verkligt hållbar. På World Citizens kan man införskaffa ett världsmedborgarpass.